4-5

För andra matchen i följd vinner Rögle med 5-4 mot toppmotstånd. Idag var det Skellefteå som fick bita i gräset. Liksom i torsdags, mot Frölunda, kom avgörandet i slutminuterna. Starkt! Bakåt finns det nog mer att önska, men 10 mål framåt på två matcher mot topplag är förstås riktigt bra! Everberg gjorde två av målen. 

Jag har sett 147 fågelarter i kommunen i år. Det gamla rekordet på 146 från 2007 är därmed raderat, men nu står jag och stampar. Jag vill nå 150. Strömstaren gäckar mig fortfarande, men den ska såklart in. Inget sträck att tala om idag. Några mindre flockar med bo-/bergfink var det enda. I en större björktrastflock hittades några rödvinge- och dubbeltrastar. Andra stationära fåglar var glada, ormvråk, vinterhämpling, steglits och gråsiska. Det händer inte så mycket...

När jag jämför med kommunårslistan från 2007 så har jag missat bland annat prutgås, gravand, årta, salskrake (borde jag få in), ejder (obegripligt!), sothöna, havstrut... Då fanns det häckande turkduva i kommunen, men den är sedan flera år försvunnen. Å andra sidan kunde man inte ens fantisera om ägretthäger, lappuggla och brandkronad kungsfågel. Jag såg inte heller någon strandskata. Den är numera årlig häckfågel och jag ser dem i princip dagligen från lägenheten på sommaren. En del arter som inte var säkra att få in då är det inte heller nu. Jag hade kärr- och gräshoppsångare 2007, men inte ringtrast. I år blev det fler ringtrastar än någonsin, men det känns ganska slumpmässigt. Näktergal 2007. Det är många år sedan jag hade den i kommunen. Vit stork och småspov sågs också, men de är alltid svåra.

Nick Mason's Saucerful of Secrets "Set The Controls" Beacon Theater, NY w/Roger Waters (4-18-2019)

5-4

Skönt att Rögles förlustrad slutade med två matcher. De låg under tre gånger mot serieledarna Frölunda, men kunde till slut vinna med 5-4. Väldigt spännande match som spelades i ett rasande tempo. Anton Bengtsson tvåmålsskytt. Han gjorde först 2-2 i boxplay och sedan det avgörande 5-4. Nu väntar åter två bortamatcher, Skellefteå och Färjestad. Det blir tufft.

Remember a Day

Det har gått lite drygt två år sedan vi först såg Roger Waters på Royal Arena och 2,5 vecka senare Nick Mason's Saucerful of Secrets på Forum. Fantastiska minnen! Roger Waters Us and Them var storslaget och överväldigande och imponerande på alla sätt och vis, men jag tycker nog att Nick Masons gamla Pink Floyd var mera speciellt. De spelade bara låtar från 1967-1972, och från den perioden är det inte så många man har fått höra med Pink Floyd eller Roger Waters (eller David Gilmour, som jag aldrig sett solo) i modern tid. Nu finns en liveplatta släppt - Nick Mason's Saucerful Of Secrets Live at the Roundhouse - och den har snurrat frekvent den senaste veckan. Det är som att lyssna på konserten igen, förutom att det är något tajtare här. Köpenhamnsspelningen var blott den andra spelningen på turnén, medan Live at the Roundhouse spelades in ett år efter de första gigen i London. Konserten är full av inspiration och spelglädje. Låtarna görs inte exakt som originalen - de är verkligen inte ett trist coverband - utan det är fräscha tolkningar och versioner och psykedeliskt så det räcker och blir över. Det har tillkommit två låtar på repertoaren, nämligen Remember A Day och  Childhood's End. Båda bland mina favoriter på skivorna. Inledningen med Interstellar Overdrive och Astronomy Domine är magisk, versionen av When You're In fantastisk, för att inte tala om If/Atom Heart Mother/If (Reprise). The Nile Song och Green Is The Colour och förstås One Of These Days... Eller den psykedeliska Set The Controls For The Heart Of The Sun. Förutom de två extra låtarna som lagts till, spelas allt i samma ordningsföljd som i Köpenhamn. Live at the Roundhouse gör mig på så bra humör att jag överväger att även köpa den på CD för att kunna spela den i bilen i resten av mitt bilkörande liv! Legacy. 2-lp. 2020.

Remember a Day (Live at The Roundhouse)

Linaria flavirostris II

De är för härliga, vinterhämplingarna. Så söta! Igår kväll hade jag en flock som jag bedömde bestå av kanske 80 fåglar. Jag fotograferade dem när de var uppe och flög och i datorn kunde jag räkna till 101 individer. Den överlägset största flock som noterats i kommunen. Det är gråbostänglarna som är av störst intresse. Sent på kvällen, så iso-talen är väldigt höga. 

Det är deppigt att missa de bästa sträckdagarna. Igår räknade pensionärerna 5000 tranor på väg söderut. Jag såg en flock med 150 fåglar...

Igår fick jag någon sorts allergisk reaktion och var helt rödflammig i ansiktet på eftermiddagen. Kliade på både hud och i ögonen. Först nu har det lagt sig nästan helt. Jag blev uppenbarligen pollenallergiker förra året och nu är det plötsligt något livsmedel. I min ålder! Aldrig haft allergier tidigare. Strange...

Linaria flavirostris

Jag valde fel lokal idag. S hade haft 123 ormvråkar, 2 fjällvråkar, 7 glador, 1 blå kärrhök och 5 sparvhökar på sträck. Jag hade 12 ormvråkar, 3 sparvhökar och 1 tornfalk... S hade 5000 str ringduvor, jag 4200. Det kan nog delvis ha varit samma fåglar. Både igår och idag har jag haft en del dagsträckande trastar - dubbeltrast, taltrast, rödvingetrast och koltrast. Inte ofta man ser dem sträcka mitt på dagen. Annars dominerar bo- och bergfink och ängspiplärka.

Bland rastande fåglar noterades bland annat stenskvätta, järnsparv, steglits, gråsiska, vinterhämpling, gulsparv och sävsparv. Jag försökte fotografera vinterhämplingarna, men de var ganska försiktiga så jag fick inte till det riktigt. 

Gick även vid ån för att se om strömstararna anlänt, men jag hittade ingen. Det känns som den säkraste arten som jag inte har på årslistan i kommunen. De borde snart vara på plats. 

Fortfarande gott om ängstrollsländor. Jag tittar inte efter dem direkt och jag fotograferar dem sällan, men idag blev några bilder.

3-1

Rögle ångar på! Hemmavinst mot Örebro och upp i serieledning! Bristedt och Matson gjorde sina första mål för säsongen. Härligt!

Igår hade vi en liten pizza- och skivspelarkväll här hos mig. Tre kollegor och hunden Guinness. Det var trevligt! Vi spelade Warren Haines, Townes Van Zandt, Steve Young, First Aid Kit, Buddy Guy, Fairport Convension, Python Lee Jackson, Jonathan Wilson, Bob Dylan, Roy Harper, Spooky Tooth, Traffic och kanske något mer... Idag har jag mest haft ont i huvudet.

2-3

Rögle bortabesegrade Oskarshamn och tog sin fjärde trepoängare. Dennis Everberg avgjorde med en sen straff. Nye Ben Smith debuterade med ett assistpoäng och hade även ett mål inne som blev bortdömt. Gelinas gjorde sitt tredje mål och leder nu backarnas poängliga. På lördag möter de Örebro hemma. Trean mot fyran i tabellen. Första riktiga testet var laget står.

Idag kom beskedet att det inte blir någon höjning av publikgränsen från 50 till 500 personer. Stor besvikelse från klubbarna såklart. 

Annars hindrar arbetet mig från att göra viktiga saker. Missade flera bra sträck med bläsgäss i måndags och i tisdags stod det tre ljungpipare på flygfältet. Nåja, den sistnämnda arten hade jag åtminstone. Har fått in gråsiska så nu har jag tangerat mitt 13 år gamla rekord på 146 arter. Svårt att se att jag ska hinna skåda så mycket i helgen, då jag måste skriva alla omdömen. Det ska egentligen vara klart till imorgon, men jag hinner helt enkelt inte. Jobbar alldeles för mycket. Det är riktigt tunga grupper med elever jag har i år. 

Det enda jag varit ute den här veckan är en exkursion till myren med mina elever. Det var väl trevligt, men älglössen svärmar och det är riktigt jobbigt. 

Nästa vecka blir det än mer jobb med utvecklingssamtal och en filmkväll på kvällarna och öppet hus på lördag. Suck!

Homework

Till kvällens sortera-in-skivor-i-hyllorna har John the Revelator Wild Blues från 1970 fått snurra. Holländskt bluesband. Jag har inget original, men en Pseudonym-utgåva från 2013. En division, eller två, under Cuby + Blizzards och Livin' Blues, men ändå ganska fin och bättre än vad jag mindes den. 

Homework

Leavin' Trunk

Jag har börjat att sortera in mina skivor i hyllorna. Evighetsarbete! De var delvis i oordning redan när jag flyttade hit för knappt tre år sedan (känns som ett år sedan) och sedan har det bara blivit rörigare och rörigare. Säkert 500 plattor har stått utanför hyllorna, lutade mot stereon, högtalarna, skivhyllorna. Jag har inte kommit så långt, men nu har jag åtminstone börjat.

På skivtallriken har Harvey Mandel Games Guitars Play snurrat. Skön platta med Harvey Mandel, som de flesta jag hört med honom. Gillar särskilt hans version av Sleepy John Estes Leavin' Trunk. Lika delar blues, R&B, psykedelia och soft lounge-country-jazz-någonting... Original på Philips, 1969. Cut-out förstås.

Leavin' Trunk

Smakar Söndag

Abramis brama Smakar Söndag köpte jag på vinyl i våras och det har inte blivit av att jag spelat den. Detsamma gäller När Tystnaden Lagt Sig och Rubicon. Det är lite retligt att När Tystnaden Lagt Sig med slipmat prissänkts med 120 kr på Ginza. Den kunde jag ju köpt nu istället, när jag ändå dröjer flera månader med lyssnandet... Nåja. Tillbaka till Smakar Söndag. Underbar skiva! Jag skrev visst så här om den för 11 år sedan. Jag tycker verkligen inte den är sämre nu. Tre bonusspår, nämligen liveinspelningar av Långsamt, Sista morgonljuset och Kylan kommer inifrån. Dubbelvinyl, röd marmor. Snygg! Black Lodge, 2020. Det är roligt att de kommer på vinyl!

Kylan kommer inifrån

L

Idag är det 50 år sedan Atom Heart Mother släpptes. Fantastisk skiva som jag återkommer till ganska ofta. Sidlånga titellåten är för mig en av de bästa Pink Floyd-kompositionerna. Vacker och mäktig och pampig, mystisk och suggestiv. Om de inte gjort Atom Heart Mother, hade de aldrig skrivit Echoes, världens bästa låt. På Early years 1965-72-boxen finns den i fler versioner än vad man orkar med kanske, men jag ska nog höra även på dem ikväll.

På konserten med Nick Mason's Saucerful of Secrets i Köpenhamn för två år sedan fick vi höra ett medley med Atom Heart Mother och If. Ett av mina käraste konsertminnen från de senaste åren. 

Jag har visst ett tyskt original av skivan. Inte helt perfekt, men jag är nog ändå ganska nöjd med skicket. Ikoniskt Hipgnosis-skivomslag!!!

Pink Floyd - Atom Heart Mother Suite (Full Song)

5-3

Rögle hemmabesegrade Djurgården med 5-3. Skönt att de studsade tillbaka efter förlusten mot Växjö. Nu har Zaar kommit igång. Han spelade fram till det första målet och nätade sedan själv två gånger. Ryfors gjorde sitt fjärde mål för säsongen och Gelinas dundrade in sitt andra. Den sistnämnde är nu poängbäst i laget. 

Sabotage

Det är en trevlig vana att få hem skivor just på fredagar. Idag kom Black Sabbath Sabotage in Concert. Jag hade glömt att jag köpt den, så det var en överraskning... 

Inspelningen är från den legendariska konserten i Asbury Park 1975. Helt ok ljud. Tungt!!! En dubbel 10", transparent & lila splattervinyl. Handnumrerad 164/2000 och lite annat lull lull. Coda Records.

Inte riktigt hela konserten, men dessa fick de plats med på två 10-tummare:

Side A

1. Killing Yourself To Live
2. Hole In The Sky.
3. Snowblind

Side B

1. Symptoms Of The Universe
2. War Pigs
3. Sabbra Cadabra

Side C

1. Sometimes I'm Happy
2. Iron Man
3. Sprirital Architect

Side D

1. Black Sabbath
2. Embryo
3. Children Of The Grave
4. Paranoid

Black Sabbath Live Asbury Park 1975 (hela)

2-1

Det blev inte tre raka segrar... Förlust borta mot Växjö med 2-1. Poängsprutan Tambellini blev dessutom tyvärr skadad. Nya tag på lördag mot Djurgården. 

Blues Pills - Dust

2-3

Rögle tog andra raka segern genom att bortabesegra HV71. Jag lyssnade på radiosändningen. Det var riktigt spännande i slutet! HV71 gjorde 2-2 när det var knappt 2 minuter kvar, men Rögle replikerade direkt genom Ryfors som gjorde 3-2. HV71 plockade förstås ut målvakten och satsade allt, men Rögle höll undan. Härligt med två inledande segrar!

Det blev två nya kommunårskryss idag. Råka och fjällvråk. Nu är jag bara en art ifrån mitt tidigare rekord på 146 arter. Siktet är inställt på 150, men det har jag säkert skrivit förut... I sjön rastade åter sjöorrar och svärtor, 5 ex respektive 1 par. Dessutom 3 snatteränder, 3 bläsänder och 10 krickor. Några ormvråkar, glador och sparvhökar, och som sagt, en fjällvråk på sträck. Äntligen lite rovfåglar i luften! Bofinkar och ängspiplärkor såklart, någon sånglärka och 1 trädlärka. 

Kan tipsa om ett trevligt program på P2 dokumentär - Hur bluesen kom till Norden. Om Eddie Boyd och Champion Jack Dupree som flyttade till Finland respektive Sverige på 1970-talet. Det är fortfarande deppigt att jag gjorde mig av med mitt mintexemplar av Eddie Boyds 7936 South Rhodes på Blue Horizon. Jag måste köpa den igen! Jag ser den ibland, men aldrig i lika fint skick som den jag hade. Champion Jack Dupree känner jag lite extra för, eftersom jag såg honom på Roskilde kring mitten av 1980-talet. Två gånger till och med. Minns det fortfarande ganska bra faktiskt. Inte låtar eller så, men jag kan se honom framför mig. En entertainer av högsta rang! Jag tänker på hans liv. Han föddes 4 juli, 10 juli eller 23 juli 1908, 1909 eller 1910. Hans föräldrar dödades av Ku Klux Klan när han var 8 år. Han hamnade på barnhem. Samma som Louis Armstrong. Han blev boxare och champion, spelade pianoblues i Chicago, deltog i andra världskriget och hölls som krigsfånge i Japan i två år. Flyttade till Europa på 60-talet och bodde i Schweiz, England, Danmark (Christiania), Sverige och slutligen Tyskland. Han blev 81 år. Eller 82. Eller 83.

Muddy Waters Blues

Idag släpptes Paul Rodgers Muddy Waters Blues från 1993 på vinyl för första gången. Jag köpte den på CD när den kom ut. Mitt sista år i Lund. 27 år sedan!?! För mig är lundaåren, på många sätt, de riktigt intensiva bluesåren i livet. Skivan spelades dock mycket även de följande åren på alla fester på hästgården. Känns som evigheter sedan jag hörde hela plattan. Ikväll har den fått snurra två gånger. Muddy Waters-låtarna i all ära - och med gitarrister som David Gilmour, Brian May, Slash, Jeff Beck, Gary Moore m.fl. - så gillar jag ändå Paul Rodgers egna Muddy Water Blues mest. Den inledande akustiska versionen med Buddy Guy och gospelkören jagar mig fortfarande lika mycket som för ett kvarts sekel sedan. 2-lp, gatefold, limiterad och numrerad orange vinyl från Music on Vinyl, levererad på releasedatum!

Muddy Waters Blues

All the Birds of the World

I måndags anlände mastodontverket All the Birds of the World. 11362 arter, 20865 illustrationer, 4,8 kg. Jag har inte hunnit fördjupa mig något nämnvärt, men jag älskar den redan... Vintern är räddad! 

Igår fick jag lite tid till skådning. Det var riktigt bra fart på småfågelsträcket på eftermiddagen. Bofinkar, ängspiplärkor, ladusvalor och grönsiskor. Roligt med fyra trädlärkor som dessutom hade den goda smaken att gå ner strax efter att jag fått in dem i tuben. Rovfåglarna lyser dock fortfarande med sin frånvaro. Ska det hända något nu i helgen med väderomslaget? Veckan har även bjudit på ytterligare en ägretthäger, några kungsfiskare och forsärlor och en lärkfalk. Allt i hemmakommunen.

Melanitta nigra

Igår blev det en fin dag med lite nedtryckta änder. Inte mindre än 65 sjöorrar och 20 svärtor rastade i tre av våra sjöar. Flest i hemmasjön. Jag såg dem först vid lunchtid och körde därefter runt och spanade i övriga större vatten. Jag var tillbaka strax innan klockan fem och då låg samtliga kvar. Sjöorrarna flög först några kortare svängar under ljudligt visslande, landade igen, låg väldigt tätt ihop och snurrade runt varandra i en sorts livlig ringdans. Detta upprepades ett par tre gånger. Väldigt roliga att titta på. Därefter blev det större och vidare svängar över sjön och allt högre och högre upp. Varje gång jag trodde att de skulle dra ut mot kusten så vände de för ett varv till och till slut var de knappt synliga högt upp i molnen. Svärtorna låg kvar när jag lämnade sjön.

Det blev en del fina arter under helgen för denna lilla inlandskommun: storlom, sjöorre, svärta, bläsand, småskrake, ägretthäger, kungsfiskare, gulärla och forsärla... 

Annars är det nötskrikor och grönsiskor som syns och hörs mest.

6-4

Det blev seger mot Linköping i säsongspremiären inför 50 åskådare. Det är svårt att känna den där riktiga entusiasmen på grund av coronapandemin, men det är förstås härligt att det blev en vinst. Nye Tambellini stod för fyra poäng och både Ryfors och Everberg blev tvåmålsskyttar. 

Firade svågern som fyllde 50 för en vecka sedan ikväll. Det blev en trevlig tillställning med smörgårdstårta och sällskapsspel. Annars är jag mest låg och tycker inte något är överdrivet roligt. Skådar fåglar så mycket tiden tillåter. Det blir bara i hemmakommunen och därmed inga märkvärdiga arter. Blå kärrhök, kungsfiskare och forsärla igår, ägretthäger och en stor flock steglitser idag. Imorgon hoppas jag slå till med någon fin art.

Hot Tuna - Sunny Day Strut

Alienation

Slitsamma dagar på skolan. Det är inte mycket annat än arbete som hinns med i veckorna. I tisdags var jag dock med naturtreorna på Kullaberg och det var som vanligt trevligt och ett skönt avbrott från det vanliga slitet. Åtminstone för mig. I huvudsak en geologiexkursion, men vi såg även tumlare, knubbsäl och en hel del fåglar. Eleverna är måttligt intresserade. Gnejs? Amfibolit? Kullait? Ejder? Knubbsäl? Jag bjöd på glass och det var däremot uppskattat!

Naturen är inte särskilt upphetsande för dagens ungdomar... De har ingen direkt relation till djur och växter tyvärr. Sorgligt. Jag känner mig gammal, trött och uppgiven. Vad är det för mening med alltihopa undrar jag allt oftare... Tranorna har börjat flyga söderut. Igår ett sträck med 200 fåglar och idag ett med knappt 100 individer. Det mesta missas förstås när tiden huvudsakligen tillbringas i klassrummen. Det har såklart passerat tusentals fåglar. Jag har förresten äntligen fått in kungsfiskare i kommunen. Det satt hårt inne i år. 141 arter nu. Fem arter kvar till tangerat rekord. Det borde vara möjligt. Några lätta kvar att plocka in. 

Ed Sheeran – Make It Rain

Melankoli

Fågeltornet på morgonen. E4:ans ljudmatta är tung och kompakt och på gränsen till outhärdlig. Jag får anstränga mina öron till det yttersta för att få igenom fågellätena. För den röststarke gröngölingen är det inga som helst problem, men till och med de närmaste meslätena är svåra för mig. I den alltmer igenväxande sjön noterar jag fyra krickor. Det är allt. Någon ringduva och nötskrika flyger över. Fast där hördes minsann en grönsiska! Den har också förmågan att bryta igenom. Den frodiga grönskan och de stora vassarna ser så inbjudande ut om det inte hade varit för ljudkontaminationen från nutidsmänniskornas stressande framfart ute på vår europaväg. Det är verkligen sparsamt med fågelliv. Jag stod ut en halvtimma. 

Where the Blues Begins

Det är nog bluesen som ligger mig varmast om hjärtat när allt kommer omkring. Jag gör mina utflykter till progressive, psykedelia, hårdrock, jazzrock, folk och allt mellan himmel och jord, men rätt som det är behöver jag den blödande bluesen. Jag fick även köpt Buddy Guys Living Proof för någon vecka sedan och det är skivan som får snurra denna deppiga dag. Inte lika bra som Sweet Tea, men ändå högst njutbar. BB King är med på ett spår och Santana på ett annat. Music on Vinyl, 2010.

Where the Blues Begins (feat. Santana)

Ardea alba

Det går segt med kommunårslistan. Jag har suttit många timmar och på några olika lokaler de senaste tre veckorna och hoppats på att det ska bli lite fart på sträcket, men det har varit väldigt mediokert. Jag får hoppas att det händer lite i helgen.

Senaste nya arten blev ägretthäger för knappt två veckor sedan. Det var på tiden att jag fick in den i kommunen. Idag hade jag den igen. Nu sträckte den inte bara förbi, utan kom istället och landade i vassen rakt framför mig. Givetvis hade jag inte systemkameran med mig, men jag tog några sura bilder med mobilen genom tuben. Jag larmade övriga kommunkryssare och denna gång fick åtminstone tre andra se den. 

Bortglömda skivor i min samling XL

Rolling Stones ‎Their Satanic Majesties Request var mycket bättre än jag mindes den. Skivan är en riktig vattendelare. De flesta, tror jag, avskyr den, men det finns också de som tycker det är deras bästa skiva. Nåväl, Their Satanic Majesties Request är Stones Sgt. Pepper. Bluesrötterna lyser helt med sin frånvaro, ibland är den utomordentligt störig med allsköns ljudeffekter, men inte sällan är det whimsical psychedelia inte helt olikt Syd Barretts Pink Floyd. Citadel, She's a Rainbow och 2000 Light Years From Home är alla riktiga pärlor från 1967! Särskilt den sistnämnda. Brian Jones mellotron söker mig verkligen i den. Suggestiv! Jag har inte ett original med 3-D-omslag, men en tidig reprint från 1970 i fantastiskt skick. Inte ett knäpp. Det får man väl vara nöjd med. Jag köpte den ihop med en bunt andra Stones-plattor cirka 1985. 

2000 Light Years From Home 

Sweet Tea

Så har Buddy Guys Sweet Tea från 2001 äntligen hamnat i min skivsamling på riktigt. Jag var ganska säker på att jag hade den på CD, men så verkar inte vara fallet. Kanske jag har haft en bränd kopia som åkt i soporna? Hursomhelst. Nu blev det vinylutgåvan från Music On Vinyl från 2018. Hela skivan är fantastisk, men särskilt Baby Please Don't Leave Me är ett måste. Vilket sound! Träskblues med marschtrummor, ûberdistad bas och Buddys blödande sång och gitarr. Det är gåshud i 7 minuter och 30 sekunder och man kan höra den om och om igen. Svårslaget! 

Baby Please Don't Leave Me