onsdag 31 december 2008

Ett sista inlägg 2008

Lyssnar på Freddy King Woman across the river från 1973. En bluesklassiker av rang och med mycket gåshudsbändande. Recommended!

Så var 2008 snart över. Ett omtumlande år på många sätt för mig. Hoppas på ett betydligt stillsammare 2009. Är inte mycket för nyårslöften, men jag ska försöka sluta upp med att göra allt i sista sekunden. Mer fågelskådande och mindre jobb hade också varit vettigt. Att jag ska lugna ner skivinköpen tror förstås ingen på...

Ikväll blir det åtminstone lugnt. Lax och lite vin. Måste såklart skåda fågel nyårsdagens alla ljusa timmar. Eller de flesta. Några bra plattor ska vi förstås lyssna på. Ska plocka ihop en liten hög strax.

Gott nytt år bloggläsare!

tisdag 30 december 2008

Njaaa...

Vad skrev jag nu i förrgår? Bäst 2008 var såklart spanjorerna Soulbreaker Company!!! Och när jag tänker efter så måste nog Dead Man "Euphoria" också nämnas bland höjdarna. Den lyssnade vi på flera gånger igår kväll. Och kollegorna i Firm Hand och deras "Faster than the human eye". Och EPn med slynglarna DeWolff. Black Mountain "In the future" har spelats väldigt mycket... Nåja. Jag köper inte många nya skivor men de jag köpt har varit fina grejer.

söndag 28 december 2008

3-1

I slutet av 2007 undrade jag om det var friskt att köpa 287 plattor på ett år. Hur ska man hinna med att lyssna igenom, lära känna, insupa så många skivor? I år lugnade jag ner mig något och det blev bara 217 nyförvärv... Som vanligt hänger jag inte med något vidare när det gäller ny musik, men knappt 20 skivor från 2008 blev det och högst av dessa håller jag nog Graveyard, Black Keys och Colour Haze. Kanske ger jag mig på att sätta ihop en 10 i topp-lista över alla årets skivor. Och kanske några andra listor, vi får se...

En av de bästa plattorna jag hört i år gav jag bort i julklapp till min kvinna, nämligen "Silinmeyen Hatiralar" med Erkin Koray. En del lite tyngre grejer än på "Elektronik Türküler". Riffet och gunget i "Ilahi Morluk " kan man döda för och när de drar igång solot på "Dost Acı Söylermiş" så låter det värsta "20 buck spin" med Pentagram. Det är skivan vi lyssnat mest på i jul. Turkisk psykedelia is da shit!

Inga skivor i mina paket såklart, men däremot flera böcker. Bra så.

Äntligen vann Rögle igen! Pust! Det har varit plågsamt en längre tid.

Väldigt roligt att spela med Skånska Mord på annandagen. Tror vi fick till ett bra ljud och det kom närmare 200 personer. Vi t.o.m. mördade två Sabbath-låtar - "The Wizard" och "Behind the Walls of Sleep". Förhoppningsvis kommer vi igång med inspelningen av tänkta skivan snart. Stay tuned!

måndag 22 december 2008

Kris

Den ekonomiska krisen verkar inte existera på Tradera. Förra veckan lade jag märke till två plattor som säljaren fick sjukt bra betalt för. Först Hansson & Karlsson "Gold". Jag köpte ett mintexemplar hos Mickes i Stockholm för 150:- för någon månad sedan. På Tradera kom den upp i 600 kr.

Något mera obskyr är väl Anna Själv Tredje "Tussilago Fanfara". Ett fint ex, liksom mitt, gick för 690:-. Förvisso några år sedan jag tog in den för 175:-, men 690:-!?! Porto på 50 spänn på det dessutom.

Om man skulle tradera ut hela skivsamlingen och bli lite rik! Det hade nog blivit pengar till några schysta fågelresor jorden runt. Sydafrika, Mongoliet, Costa Rica... Men det lär väl aldrig bli av.

Försöker åtminstone att sluta knarka vinyl, men pågarna i Ängelholm tjatar ändå in mig med jämna mellanrum. Tre plattor blev det i lördags, en att ge bort i julklapp, de andra två East of Eden "Mercator Projected" och Traffic Sound "Lux". Båda riktigt fina grejer. Mest hört på East of Eden. Engelsk psykedelia och progressive när det är som bäst. Tungt Black Sabbath-blues-riffiga i några spår, fiol och flöjt och brölande saxofoner och galen jazzrock i andra.

torsdag 18 december 2008

Julbord

Julbord med jobbet nu ikväll. Mitt andra redan. Ska bara äta silldelen av bordet tror jag. Köttabullar och prinsakorvar och grisafötter brukar jag mest ångra efteråt.

Skånska Mord ska göra något så sällsynt som att spela live i jul. Så om någon läsare i närområdet är sugen på lite tunggung så se till att masa er dit!

tisdag 16 december 2008

Jordskalv

6.20. Satt och åt frukost i köket när hela huset började skaka till ett dovt muller. Kökssoffan riktigt hoppade och jag trodde faktiskt rutorna skulle spricka. Varade några sekunder. 5 kanske. Rätt upphetsande, men måste erkänna att jag blev lite skärrad. Det tog någon sekund att fatta att det var ett jordskalv dessutom. 4,7 på richterskalan enligt European-Mediterranean Seismological Centre.

Känns som ett svar på att jag lyssnade igenom hela den mullrande "Satori" med Flower Travellin' Band igår kväll på ovanligt hög volym. Bästa japanska hårdrocksplattan från 70-talet, men det vet ni ju såklart redan.

fredag 12 december 2008

Christmas jam

Mingel i nya lokaler i eftermiddag, det blir säkert något gott att tugga på och vin till det, skivspelarkväll i morgon kväll. Alltid något, men man hade ju gärna varit på dessa Christmas jam i Asheville Civic Center istället...

Friday December 12th:
Allman Brothers Band, The Del McCoury Band, The Derek Trucks Band, Gov't Mule, Ivan Neville's Dumpstaphunk, Joan Osborne.

Saturday December 13th:
Ben Harper and Relentless7, Coheed & Cambria, Steve Earle, Michael Franti with Jay Bowman Acoustic, Gov't Mule, Joan Osborne, Johnny Winter.

Also Appearing:
John Paul Jones & Travis Tritt

W/Special Guests Mike Barnes, Buddy Cage, Roosevelt Collier, Karl Denson, Robben Ford, Ruthie Foster, Audley Freed, Ron Holloway, Patterson Hood, JJ Grey, Col. Bruce Hampton, Robert Kearns, Kevn Kinney, Eric Krasno, Edwin McCain, Mickey Raphael, Tal Wilkenfeld & Many More.

Vilka band och artister de kan få till på en och samma kväll! Galet!

Fritt fall

Fritt fall i ekonomin, Rögle i fritt fall genom elitserietabellen. Inte längre på slutspelsplats. Fritt fall här också tror jag. Lyssnar på Bukka White och försöker bromsa fallet något.

Dessutom snöar det...

söndag 7 december 2008

Italian prog

Jag är ju en sucker på musiklitteratur och när det nu äntligen dök upp en engelskspråkig bok om den italienska 60- och 70-tals-scenen så slog jag förstås till direkt.

The definitive English language guide to Italian Progressive Rock of the seventies! On nearly 800 pages this guide features detailed and exhaustive info of over 560 bands and artists with complete CD and LP discographies and descriptions, details and releases lists of 26 labels, and a huge section with all 33" and 45" records covers in full colour! Price guide for collectors included!

Deluxe hard cover edition with glossy paper. The first 500 copies will contain a free bonus CD with 19 (!!) unreleased tracks from the seventies.

Bonus Cd track listing: Raccomandata con Ricevuta di Ritorno: Io e lui pt 1 / Io e lui pt 2; Paesedei balocchi: Note di vetro, L'Amore innato; E.A. Poe: Jaws main title, Jaws end title, La canzonedell'angelo; Officina Meccanica: Stai, Vieni via da qui; Gli Esseri: Il corpo di una madre, Un maredi tranquillità; Dalton: Riflessioni (vocal version); Latitudine 45: Neve, Informatica; I Numi:Intro, Infiniti mondi nel fuoco della vita; Breznev Fan Club: Quale? Messaggio Tale, L'appetitodell'urlo; Estate di San Martino: Sere D'agosto.

Beställdes från http://www.btf.it/. Boken bygger garanterat på texterna på http://www.italianprog.com/ men förhoppningsvis finns det en del exklusivt material. Prisguide och bonus-CD åtminstone, men sedan är, som sagts tidigare i annat inlägg, en bok alltid en bok och kan inte ersättas med en websajt. Julklappstips? På CDn bl.a. Raccomandata Ricevuta Ritorno som jag skrev om för någon vecka sedan.

torsdag 4 december 2008

Grått

Är det konstigt man blir grå och trött? I helgen som gick var det grått och hela veckan har det varit regn och snö och grått. Så här ser det ut om jag tittar ut genom fönstret. Grått. Danmark på andra sidan sundet är grått. Jag borde kanske köpa något D-vitamintillskott innan jag tuppar av...

Lite gladare blir jag av nya Amadou & Mariam "Welcome to Mali". Meandrande Ali Farka-doftande, hypnotiska gitarrslingor och Mali-gung 2008. Funkigt och souligt och soligt. Den spelades i affären hos We love Music när jag kom in där förra veckan och jag behövde bara höra 2 låtar innan jag bestämde mig för att ta in den. Popsingeln "Sabali" går bort men annars är det mesta bra.

torsdag 27 november 2008

Acid Archives

Igår fick jag min Acid Archives. Den har varit slutsåld en längre tid, men R hittade ett ex till mig hos Exiled Online och då blev jag tvungen att slå till. Har nöjt mig med websajten några år, men en riktig bok är ju något helt annat.

Recension från amazon.com:

Expanding on the popular and highly renowned Acid Archives website, which has over 15,000 visitors per month, this book version adds 100's of albums and reviews not listed on the web, as well as lots of images, rare band photos and LP sleeves. The book features release details and in-depth reviews for more than 4,000 obscure LP's from the USA and Canada, 1965-1982, including reissue data and value ratings. The main genres are psychedelia, garage, folk & folkrock, hippie rock, progressive rock, and hard-rock. There is also a wide selection of interesting and rare singer-songwriter, harmony pop, soft rock, lounge-rock, avantgarde and "outsider" albums. This is the first ever comprehensive guide to the vintage musical underground of North America, and opens up a gigantic field of outstanding music that has previously been exclusive and hard to grasp. There's also a buyer's guide, a glossary, a historical background, fun Top 10 lists, and much more. 300 pages, perfect-bound quarto with thick full color soft-cover, and a foreword by Mike Stax of Ugly Things magazine.

Så nu får jag sluta med italiensk prog och istället damma av Pebbles- och Nuggets-samlingarna. Vinyllyssnande och bläddrande i intressanta skivböcker är ett ganska okej tidsfördriv...

onsdag 26 november 2008

Just vinyl day

Jag erkänner. Jag finns på facebook. Gud vet varför. Är aldrig där och har precis noll koll. Jämt blir man dock inbjuden till olika grupper eller "rörelser" som t.ex. "vi som gillar kaffe på morgonen", "vi som av någon anledning fick vika oss och skaffa facebook" eller "vi som har fått asstora gäddor". Ja, ni hör ju själva. Jag har aldrig gått med i någon grupp. Tror jag. Facebook känns rätt b. Men idag fick jag en inbjudan till "Just vinyl day" och då fick jag såklart frångå mina principer.

29/11

NO MP3, NO CD, NO FUCKING MUSIC-DVD AND NO DOWNLOADS.

THIS IS THE DAY WHEN WE CELEBRATE THAT THE VINYL STILL LIVES!

WE GIVE A BIG THANKS TO ALL THE RECORDLABELS, BANDS AND PRESSCOMPANIES THAT STILL RELEASES VINYLS. TODAY WE JUST BUY, LISTEN AND DJ:S VINYLS.

ARE YOU WITH ME?

Report to the group which vinyls you are listening to this day.

tisdag 25 november 2008

RRR

Fler italienare... Nu har jag även fått lyssnat igenom Raccomandata Ricevuta Ritornos platta "Per... un mondo di cristallo". Ni som gillar komplex progressive måste låna den ett öra. Väldigt italiensk, mörk och svår. Tänker lite på "Ys" ibland faktiskt. Vilda diskordanta riff med piano och gitarr, galna halsbrytande taktbyten, jazzigt, ylande saxofon och aggressivt, men ibland lugnt och akustiskt och vackert. Speciellt b-sidan har några tunga riff som även bör tilltala de av er som vill ha er progressive hård och skoningslös. Trummisen Francesco Froggio Francica medverkar på Processions "Fiaba" som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Sångaren Luciano Regoli och gitarristen Nanni Civitenga senare i Samadhi.

Damm

Köpte en billig scanner så att jag kan digitalisera en del gamla diabilder. När jag nu ska få tid till det... Efter att provscannat några bilder inser jag att det blir mycket jobb med att få dem rena från damm! Här en trevlig, men jäkligt dammig gråfiskare från Gambia för 10 år sedan.

Fiaba

Mer värmande italiensk progressive i vintermörkret, nämligen Processions andra platta Fiaba från 1974. Mycket olik debuten Frontiera - mindre hårdrock och råa gitarrer och istället stillsammare, ibland jazzigare, och med en del mellotron, flöjt och saxofon - men jag tycker den har en skön atmosfär och i partier med akustisk gitarr känner man ändå tydligt igen bandet. Silvana Aliotta från ett av mina italienska favoritband, Circus 2000, parafraserar Clare Torrys sångparti i "Great Gig in the Sky" i låten "C'era una volta" men når, förstås, inte riktigt de höjderna.

måndag 24 november 2008

Idioter

Det var kallt i Köpenhamn men det är ännu värre i nordvästskåne. Känns det som. Tunnt snötäcke och is på småvatten. Sjöarna dock fortfarande mestadels isfria. En bild från sent igår eftermiddag då vi gick en liten tur ner till sjön.

Vinterdäcken är på. Skönt. Även om det bara tar en halvtimma så är det bland det värsta jag vet.

Rögle vann mot Djurgården efter en, tydligen, sanslös vändning i sista perioden. Kenny Jönsson har gjort fyra mål på två matcher! Galet! Tvåa i tabellen. Men. Huliganbråk i Ängelholm känns verkligen inte roligt. HIF-supporters + danskar + några ruttna röglefans (?) slogs med Djurgårdensupportrar och med poliser utanför Nicks. Idioter. Skrämmer skiten ur vanligt folk som tycker att det är roligt med idrott. Hur fan ska man få ordning på den här problemet? Rögles AIA kan möjligen göra något, men de värsta rötäggen är väl antagligen inte organiserade i någon vanlig supporterklubb. Min kusin är för övrigt ordförande i AIA och han är snäll som en björn...

fredag 21 november 2008

Statistikextra

Vältra dig i siffror inför lördagens dust

Vinter

Värsta snökaoset i morse! Så här såg det ut på vägen till jobbet. Jag är verkligen inte någon snömänniska längre. Fy fan! Inte heller har jag fått på vinterdäcken på min lilla Aygo... Nåja, Rögle bröt förlustsviten på fyra raka igår så jag är glad ändå. Tre pinnar imorgon mot Djurgården hoppas jag, men när de ska kriga till sig de poängen så är vi på väg till Köpenhamn och Christiania för 40-årskalas. Samma lokal som när födelsedagsbarnet fyllde 18. Herregud! 22 år sedan! Känns inte alls särskilt länge sedan...

Il Balletto di Bronzo "Sirio 2222" på vinyl (äntligen) värmer något i vintermörkret. Min favorititalienare. Bland proggfantaster är det vanligen uppföljaren "Ys" som är mästerverket men jag gillar debuten mer. Vild, charmig och bluesig progressive. Skitigt gitarrsound, grymma riff och underbara melodier. Jag blir alltid på bra humör av denna platta och jag har säkert hört den hundra gånger. Tröttnar aldrig. Finns på min topp 20 all time favourites. Så är det! 1970 förstås. Limiterad och numrerad upplaga släppt i år av BMG.

söndag 16 november 2008

Gift

Äh, vi hinner väl ett kort blogginlägg till idag. Tyska Gifts debut från 1972. Hårdrock och hård progressive, vass gitarr och halvgalen sång. Kanske inte ett mästerverk men snäppet under. Nick Woodland med på bilden på baksidan av konvolutet, men spelar inte en ton. Han hade redan lämnat för Subject ESQ när plattan spelades in. Nick fick man dock höra göra några giftiga solon med Sahara i Burg Herzberg förra sommaren. Klart minnesvärd spelning.

Min Gift är en välljudande Second Battle, men det gick ett Telefunken-original på Tradera i slutet av september för 1225:-. Det var lite snopet. Kunde köpt den istället för alla billiga bluesplattor jag handlat på mig sedan dess. Fast en del av dem har iofs varit rätt bra grejer...

Porrklub

Det här är helt galet:


Jag missade att skicka min kabelskåpsbild till henne (oktober 2006 – oktober 2008, insamling av material, utformning av fysiskt arkiv och webbplats). Porrklubb med ett b. I pilens riktining finns först ett äldreboende och sedan mitt bostadsområde. Var exakt porrkluben finns vet jag inte. Förstora genom att klicka på bilden. Som vanligt.

Banditrock

Höstrusk med mestadels regn och blåst. Vi tog en liten tur idag ändå och det var inte oväntat väldigt skönt när vi väl kom ut. Som belöning blev det dessutom en blåhökshona och den var jag beredd på att missa som kommunart i år. Det finns inget dåligt väder...

Vinylknarkandet fortsätter förstås och jag blev plötsligt tvungen att beställa lite italiensk progressive. Rovescio della medaglia "Io come io" har släppts i originalutförande med trippelutvik och bronsmynt och allt. Vad gör man? Dock behärskade jag mig i Stockholm i fredags. Var på energikonferens och plötsligt kändes det mindre viktigt att också hinna med några skivbörsar innan tåget hem.

Idag har jag fastnat för banditrock. En av de bästa plattorna i Love Peace & Poetry-serien är den med mexikansk psykedelia. Särskilt de tyngre banden Dug Dug's, La Fachada De Piedra, Three Souls In My Mind och La Revolución De Emiliano Zapata har med riktiga favoritspår. Både La Fachada De Piedra och Three Souls In My Mind spelar stöddigaste Mountainrocken men med mer knark. Så bra! Kaleidoscope är inte dumma de heller och deras enda platta har jag faktiskt på en vinylefterpress. Mer amerikansk garagepsykedelia över dem. Ett band som jag inte reagerat så våldsamt på tidigare är The Spiders och deras "It's You". Suverän låt. De avviker från de andra gängen genom att nästan låta som något tidigt engelsk proggband. Är det Cressida eller något sådant jag tänker på? Det avslutande och blödande gitarrsolot är fantastiskt vackert.

Har inte andra plattan med La Revolución De Emiliano Zapata, där deras bidrag till Mexican psychedelic music är hämtat ifrån, men väl deras första och självbetitlade. Den har också fått sig en genomspelning idag och det är en höjdare. Särskilt andra sidan har några riktigt bra låtar med ruggiga gitarrsolon. Tung psykedelia när det är som bäst, det vill säga med en fot i det sena 60-talets psych och en i det tidiga 70-talets bluesiga hårdrock. Från 1971. Min är en skum handnumrerad counterfeit. Nummer 119 av 200. Original är inte att tänka på.

Läser Plan B 3.0 Uppdrag: Rädda Jorden och det känns rätt så deprimerande.

söndag 9 november 2008

Undrar vad jag missade...

En gång i tiden försökte en entusiast sig på att ha en vinylaffär i Drakabygget. Intill 24:an förvisso, men mycket mera landet i de här krokarna kan det inte bli. Det gick nog inte så bra, men jag köpte en del plattor av honom från en skrivmaskinsskriven lista i mitten av 80-talet. Kanske 40-50 skivor på en gång. Mest 70-talshårdrock av de kändare banden och bara original. Synd att jag inte visste så mycket på den tiden för där fanns säkerligen en hel del raringar som missades... Jag var aldrig i affären, det var nog sällan öppet, men när jag passerade förbi idag och hade kameran i bilen så passade jag åtminstone på att dokumentera lokalen. En annan tid.

When the Raven Calls

I skogen dras jag som vanligt till myren. Det är något alldeles speciellt med denna melankoliska och artfattiga miljö. Den långsamma förmultningen och doften, de krokiga kämpande myrtallarna. Kanske man borde bli ännu sorgsnare i sinnet men jag känner att det är läkande att trampa runt i dessa marker. Knappt en fågel. Lite tjäderskit, en kraxande korp, några siskor som drar förbi.

Med kameran fångade jag minsann en trädkrypare idag. Som vanligt är jag inte helt nöjd, men det är väl så det ska vara kanske. Undrar vad det är för något gott den hittade i en barkspringa? En spindel? Hursomhelst, härlig fågel. Förstoras om man klickar på bilden. Lyckades även få något ganska bra foto på en kungsfågel och det är ju inte det lättaste.

Efter tips från min gode vän Ask så plockades Jex Thoth in och den har snurrat mest hela tiden i helgen. Doomhårdrock som doftar som en fuktig dimmig myr i november. Tungt och långsamt och ibland med överraskande vackra sångmelodier till diskordanta riffigurer. Jex Thoth hittar små fraseringar här och där som får huden att knottra sig, och gitarrmelodin i slutet av "Son of Yule" är i all sin enkelhet så fantastiskt vacker.

Mest spännande är den långa "Equinox Suite" men det är nog de lite mindre onda "Nothing left to die", "Son of Yule" och "When the Raven Calls" som är favoriterna. Soundet är mycket 70-tal, men det är inte världens bästa inspelning. Synd för med ett ännu mera organiskt sound kunde det varit ett snäpp bättre.

På EPn med Totem är de nog ännu tyngre men avslutningen av "Tauti" är aningen svårsmält även för mig. Finns en split-7" också, men den var slutsåld hos skivbolaget I Hate Records. Både Jex Thoth och Totem kommer på vinyl i början av nästa år.

Om det inte skulle smaka med doom så måste jag rekommendera Causa Sui Summer sessions vol 1 igen. Inhandlades förra helgen och 25-minutersjammet Visions of summer är obligatoriskt. Finns bara på vinyl och är limiterad till 500 ex. Psykedeliskt, proggressivt, drömskt, svävande, stenat, jazzigt, hårt. Buy or die.

söndag 2 november 2008

Mässa

Egentligen är väl den lilla skivmässan i Ängelholm en rätt bedrövlig tillställning numera men av nostalgiska skäl så ska man ju ändå dit trots att solen skiner och tiden borde spenderas utomhus. Inga superfynd, sådana går knappast att göra på denna mässa, men J.D. Blackfoot "The ultimate prophecy" som amerikanskt original till ett anständigt pris, dock utan poster, och Mikael Ramel "Till dej" kan väl vara värda att nämnas. Några köp även hos pågarna som har värsta sorteringen på efterpressar av gamla åtråvärda rarrisar just nu. Fast bäst i Ängelholm för tillfället är förstås Rögle BK som toppar elitserien efter en tredjedel av omgångarna spelade. Det är helt sjukt och ofattbart och alldeles underbart.

lördag 1 november 2008

November

Flera grader kallt på morgonen och nästan lite vintrig känsla. Fina färger som på dagens bild av Värsjön, tagen från norra änden av sjön. Bör ses förstorad. Skrakarna jagade tillsammans i en hundrahövdad flock, enstaka skarvar passade på att vara med i samarbetet. Skäggdopping, bläsand, brunand och vigg. Gråsiskeflock, gröngöling, spillkråka, varfågel m.m. Fin dag. Imorgon blir det vinylbläddrande, skivmässa och extraöppet hos vinylpågarna, och strax är det måndag morgon och man ska behöva ha lektioner igen. Buuääää...

South Texas

Nu har jag hört "Dark Shadows" med Cold Sun 5-6 gånger och vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker. Ibland är det fin mörk psykedelia med sinnesutvidgande gitarr och det finns små partier här och var som är intressanta, men sammantaget tycker jag nog att den blir något tröttsam och enformig. Sången håller inte riktigt. Jag tänker lite på Elevators och ibland på Velvet Underground eller Doors. Bästa låten är inledande "South Texas".

The CD and Vinyl issues will both have an extended booklet/insert with liner notes by Jello Biafra plus rare photos and other surprises.

Synd bara att det är CDns booklet även i vinylen. Vilka vinylkunder har efterfrågat denna 12 ggr 12 cm booklet? Om man nu satsar på att göra en fin och exklusiv vinylutgåva och som dessutom är riktigt dyr, varför då snåla på denna detalj? Råkade ut för detta med första Black Mountain också. Gör om, gör rätt.

fredag 31 oktober 2008

Boss of the blues

Det är förstås utomordentligt trevligt att studera elitserietabellen nu efter att nästan 1/3 av omgångarna är spelade. Rögle har fortfarande fler ordinarie spelare skadade än något annat lag och fortsätter ändå att övertyga. Igår mot Brynäs i Gävle låg Kenny febersjuk på hotellet, de spelade tydligen sin sämsta elitseriehockey hittills, men vann ändå. Starkt! 4:e plats, 2 poäng färre än Skellefteå i topp. Underbart!

Nu tycker jag kanske inte att B.B. King är Boss of the blues, men det är plattan som snurrar just nu. Och visst är det bra! Ett fint original på Kent, inköpt för två veckor sedan hos Roadhouze i Hbg för 50 spänn.

Höstlovet försvann snabbt, redan fredag kväll. Inte gjort mycket vettigt, men det har nästan varit skönt. Skådat lite, lyssnat på musik, läst. Lovet borde vara två veckor långt tycker jag...

torsdag 30 oktober 2008

Electric Mud

Jag kom precis på att jag måste ha Muddy Waters Electric Mud på vinyl och med några snabba klick på ebay så var det ordnat. Ett osprättat exemplar. The infamous somebody-put-something-in-the-Waters LP. Skivan han själv hatade. Inget för bluespuritaner men om man tycker att det är härligt utflippat med ultrapsykedelisk gitarr rakt igenom varenda låt och älskar Muddy Waters så är den ett måste. Det var dagens tips men alla som läser denna blogg har såklart den redan stående i hyllan...

måndag 27 oktober 2008

Otur

I folktron ansågs det förr otursbringande att se en varfågel. Jag tycker alltid att det är tur för de är intressanta att studera. Dagens individ ryttlade ovanligt mycket. Eller jag kan inte påminna mig att jag tidigare sett någon ryttla så frekvent. Fick t.o.m. en bild på den när den stod helt still i luften några sekunder. Förstoras genom klickning på bilden. Inte hundra skarp och jag har förstås beskurit den rejält och så är det lite synd med ledningarna i bakgrunden...

Wizards from Kansas

Jag köpte nog bara bra skivor i lördags, men den som stack ut mest var definitivt Wizards from Kansas. Efter 5-6 genomspelningar skulle jag vilja säga att det är ett mästerverk! Melankolisk psykedelia som påminner en hel del om Quicksilver Messenger Service och Grateful Dead i sina jazzigare och jammiga stunder. Suveräna låtar med de vackraste ackordföljderna, snygga sångmelodier och sångharmonier, grym trummis och underbar psykedelisk gitarr. Vad mer kan man önska sig när man ligger på soffan och det är värsta höstrusket ute?

Jonas, den turgubben, hittade förstås ett original i en loppisback för en tia för något år sedan. Mitt exemplar är såklart en reissue, men nu inleds jakten på ett original.

lördag 25 oktober 2008

2-3

I torsdags var det inte så muntert att på plats i Lindab Arena se Rögle snurra och vrida och trampa i sarghörnorna och bakom mål, och snurra och vrida ännu lite mer men ändå inte riktigt få till det, och till slut förlora mot Skellefteå med 2-1. Efter första två borde de haft en hygglig ledning mot defensivt grishockeyspelande SAIK, i tredje körde de fast totalt. Men, men... Jag köpte mig en Rögle-t-shirt och den hade jag på mig idag hemma i soffan när de tog en finfin skalp på bortaplan mot Färjestad. Snart halva laget skadade, men de vinner ändå. Underbart! Kanonstart av nye målvakten Jürgen Penker!

Vinylpågarna hade sjukt mycket bra skivor i affären idag och jag vågade inte ens bläddra igenom alla fack då det snabbt blev en fin liten hög. Både begagnat och nytt. Äntligen har jag fått höra första Soup! Naturligtvis inget original, men det har jag aldrig ens vågat drömma om. Vilken fantastisk gitarrist Doug Yankus var! Jazzigt och bluesigt och psykedeliskt... Cold Sun åkte såklart med hem - men är ännu osprättad - och Johan var förstås omåttligt nöjd med att ha knäckt både Robban och mig med holländska DeWolff. Tre ynglingar med fet hammond och apbra gitarr. Hur ofta köper jag en CD-ep för 80 spänn? Troligtvis är det första gången... Nästa helg är det skivmässa i Ängelholm, Vinylpågarna har söndagsöppet och förmodligen har Sivan bakat de smarrigaste kakorna. Hopplöst!

måndag 20 oktober 2008

Causa Sui

Smakproven, långa sådana, från "Summer Sessions vol 1" med danskarna Causa Sui på deras myspacesida låter jäkligt intressanta, så vi nordvästskåningar får väl hoppas att den står hos Vinylpågarna på lördag!


Tobias prövade nyss ett lömskt och finurligt försäljningsknep när han skickade ett mms med en nyanländ vinyldyrgrip, nämligen Cold Sun "Dark Shadows" från World in sound till mig. Listigt! Köpa, köpa...

Annars är såklart Rögle den bästa antidepressiva medicinen för tillfället. Femma i tabellen och målgladaste laget i serien med först till 40 pytsar. De skulle ju ligga sist och absolut inte klara en enda match utan Kenny Jönsson. Alla älskar vi underdogs!

lördag 18 oktober 2008

A drug induced haze

The Beginning "This is..." spelades in 1998, men fick ingen release förrän 2004 då den gavs ut på CD av Molten Records. Finfina tyska Elektrohasch släppte den på vinyl förra året. Riktigt bra platta och en växare. I det bästa och längsta och det mest psykedeliska spåret "Baby's Takin' Me For a Ride (And The Sun Ain't Never Gonna Set)" får man sig en rejäl dos sinnesutvidgande jazzig psykedelia som osar San Francisco lång väg. Så bra! Av låtarna på deras myspacesida rekommenderar jag en lyssning på "Blue Honey".

"The overall result is a sound that's part Led Zeppelin, The Rolling Stones, Yesterdays Children and Quicksilver Messenger Service..." Elektrohasch.

http://www.myspace.com/thebeginningthisis

Om man inte är sugen på nyare psykedelia så slår jag ett slag för en i veckan avdammad gammal goding, nämligen Catfish "Get down" från 1970. Skitig blues och psykedelia i en angenäm blandning. Bob Hodge har den där råa whiskyrösten vi alla älskar och när han har rökt på ordentligt i avslutande 9.30-minuterlåten "Reprise: Catfish/Get high, get naked, get down" så är dessutom hans wah-wah-gitarr så bra som det någonsin kan bli. SOT: "The Hawk".

torsdag 16 oktober 2008

I can't stop crying

Claude Smith, "Blue Smitty". Så bra!!! På Chess-samlingsplattan "Drop Down Mama" har Smitty med två spår "Crying" och "Sad Story". Jag måste säga att blues blir inte bättre än så här! Intensiv, aggressiv, rå och blödande gitarr. Suverän sång och värsta texterna. Spelade med Muddy Waters på 40-talet, men mer hittar jag inte om honom. Bland det bästa jag hört! Seriöst! Att det kunde låta så tungt och rått 1951! Pianist, basist och trummis okända enligt konvolutet... Överhuvudtaget var det här en kanonsamling med för mig mer eller mindre okända bluesgubbars inspelningar från ca 1950. Johnny Shines vibrato skojar man inte med och även Floyd Jones och Big Boy Spires är nya favoriter. Skivan hörd i sin helhet fem gånger under en och samma kväll! Ibland är det femtiokronorsplattorna som är bäst!

Rögle tog poäng i sjätte raka trots skador på snart halva truppen och utan fältherren Kenny Jönsson som fick kasta in handduken febersjuk efter värmningen. Imponerande!

Rare vinyl

Har inte läst Record Collector på hundra år, men årets novembernummer, som bl.a. listar de 200 sällsyntaste UK-plattorna, inhandlades häromdagen. Alltid roligt att läsa om rarrisar och frossa i och förfäras över de höga priserna. Artiklar om Peter Green och Dr John. Dessutom recensioner och annonser i massor såklart. En, för mig, ny liten spalt heter "eBay-O-Meter" och listar månadens 10 saftigaste bud. För mest pengar gick Beatles "Please please me", UK-original med gold Parlophone label. 2500 pund. Mera chockerande, på fjärde plats, Cressidas debut som UK Vertigo Swirl för £1220.

Lite sugen på Rare Record Price Guide 2010 som släpps nu i oktober:

http://www.recordcollectormag.com/rare-record-info.php

Vinylpågarna frestar med att de ska få in högvis med vinylefterpressar på rara vinyler nästa helg, bl.a. Cold Sun från World in Sound. Men jag har ju mitt totalt misslyckade köpstopp att tänka på...

onsdag 15 oktober 2008

3-2

Charles Walker and the New York City Blues Band "Blues from the Apple" var ju riktigt bra, särskilt de instrumentala låtarna "Scratch My Back" och "It’s Changin’ Time" med Bill Dicey på munspel. Underbart skitigt och stort sound. Sedan spelar även Larry Johnson trynorgel på ett spår. Johnson känner jag bara som sångare och gitarrist, eller egentligen har jag väl knappt hört något mer med honom än hans version av "Catfish Blues" på Blue Horizon-samlingen "How blue can we get?". Den är outstanding och någon gång ska jag väl hitta hans Blue Horizon-platta "Presenting The Country Blues" för en överkomlig summa. "Blues from the Apple" på Oblivion Records. Never seen before.

Underbart med tre nya pinnar till Rögle igår. Fin stämning i nya hallen och jag saknade inte den gamla ett dugg. Domaren höll på Linköping och RBK fick ytterligare en spelare på skadelistan, men de körde på ändå och var väl värda vinsten. Jag tog mina första två bilder med min mobil. Kanonkvalitet! Det ska alltså föreställa de stolta rögleiterna, ungefär mitt i bilden, som tackar klacken för deras massiva stöd under matchen.

tisdag 14 oktober 2008

Vilsen

I lördags plockade vi trattisar. Trattkantareller alltså. Härligt i skogen, höstigt, men varmt och skönt. Dock sparsamt med fåglar. Några små meståg, kraxande korp. Gärdsmyg. En tur ut på myren. Tyst och ödsligt inför älgjakten. Finns det något mer skönt melankoliskt än en tyst myr i grått ljus? Godaste svampsmörgåsarna. I söndags repade Skånska Mord, inspelningsplanerna fortskrider och de nya låtarna är de bästa. Blondinbella har slutat blogga. Ikväll ska jag se Rögle mot Linköping i Lindab Arena. Förra helgen njöt jag av Teater Foajés uppsättning av Fröken Julie. Trevlig fest efteråt på Drakabygget. Hursomhelst. Nu ska vi ha matteprov.

måndag 13 oktober 2008

Tidlöst

Det är väl lika bra att jag erkänner. Jag råkade gå inom Roadhouze idag igen. När jag stod där och sprätte bland tröstlöst mediokra och unkna vinyler (jag fick ändå med mig 4 st till slut) så kom det in en snubbe och ville avyttra några CD-plattor. En var AC/DC och "kostade 250 kr hos Sweden Rock". Sedan tyckte jag mig höra summan 100 kr nämnas. Hursomhelst, nu kommer det intressanta. Affärsinnehavaren betalade med pantflaskor! Eller om han gav honom en del cash och en del pantflaskor. Två kassar. Försäljaren tyckte det var helt okej, det var nog inte första gången, och lommade glatt iväg med sina kassar. Eller, det var kanske inte alls särskilt intressant förresten...

Charles Walker and the New York City Blues Band "Blues from the Apple". 1974. Ingen aning, men några roliga gästartister. En samling med Johnny Shines, Robert McCullum, Honey Boy Edwards, Floyd Jones, Claude Smith m.fl., en dubbel med Little Walter och "Springlekar och Gånglåtar" med Kenny Håkansson. Helt idiotiska köp antagligen.

Sedan var jag och såg utställningen "Disarming Matter" på Dunkers kulturhus. Konstverk vars form eller metod är beroende av deras egen förstörelse eller upplösning. En dörrmatta, ett däck som står och spinner mot en vägg och långsamt nöts ned, ett hus som konsumerar sig själv i sin spis, en stor hydralisk kolv som sakta knäcker en trästock...

Tiden är den substans som jag är gjord av. Tiden är en flod som rycker mig med sig, men jag är den floden, den är en eld som förbrukar mig, men jag är elden. Jorge Luis Borges.

fredag 10 oktober 2008

I started out with nothin and I still got most of it left

Mitt skivköparstopp höll bara en knapp vecka! Oväntat! Seasick Steve "I started out with nothin and I still got most of it left", slafsig uteliggarblues på CD från We Love Music, f.d. Folk & Rock, inhandlades idag. We love music är en trevlig affär, även om de bara säljer CD. Bloggar gör de också. Nåja. Roadhouze har plötsligt fått in en massa vinylbackar i affären igen. Alla vinyler kostar 50:-. De flesta vill man naturligtvis inte ge 50 öre för, men jag fick ändå plockat med mig 5 st.

Det finns gott om Seasick Steve-videos på tuben, någon av de här kanske kan smaka:


The Eclectic Measure

Vilken platta "The Eclectic Measure" med belgiska Hypnos 69 är! Har inte hört på så mycket annat senaste dagarna. Vet inte hur de ska kategoriseras. Melankolisk progressive med en del psykedeliska inslag. Kanske drar det åt spacerock ibland. Pink Floyd-stämningar här och var. Massor med mellotron, en del bubblande synthar och ibland saxofon eller klarinett (sic!). Suverän gitarr och tung bas rakt genom hela plattan. Bäst är titellåten och avslutande "Deus Ex Machina" men det finns inte ett svagt spår. Fin, limiterad vinylutgåva från Elektrohasch, men de kunde korrekturläst CDns booklet bättre. "Tacklistan för lång för att få plats i åttasidorshäftet" passar inte så bra på en vinyl med uppvik och utan booklet... Dessutom några omotiverade radbrytningar i texterna.

Såg bandet i somras i Tyskland. De lät suveränt bra, men aningen tyngre än på "The Eclectic Measure". Nästan stonertunga. Har även en tiotumssplit med Colour Haze, men där är de inte överdrivet intressanta. "The Eclectic Measure" är däremot ett måste.

Jean-Marie Gustave Le Clézio. Ingen aning förstås, men blev lite intresserad efter att sett Babel igår kväll.