måndag 30 juni 2008

Exclusive video message

Till två vinyler jag köpte för ett tag sedan medföljde s.k. dropcards med koder så att man kan ladda ner plattorna i MP3-format. Vinyl för hemmet och MP3 i lurarna på väg till och från jobbet alltså. Om man köper Beth Rowleys "Little Dreamer" på CD så kan man registrera sin skiva och få åtkomst till några exklusiva promotionvideos och man får t.o.m. ett "exclusive video message from Beth thanking you all for buying her new album". Skivbolagen försöker verkligen locka tillbaka kunderna med olika medel, men det är väl tveksamt om de som förlorats till nedladdning plötsligt börjar köpa skivor igen...

Skivan då? Ganska trevlig, men inga låtar som kommer upp i samma klass som "Nobody's Fault But Mine". Näst bäst är "Only One Cloud" med sin tremolobas (eller vad det nu är för effekt). Några menlösa spår. Pop, blues, gospel, jazz, soul. Spretigt. Somrigt.

söndag 29 juni 2008

Where but for Caravan would I be

Igår blev det ett besök hos Vinylpågarna. Antingen är jag ur slag, eller var det på grund av den nervösa upplösningen av en vinylauktion på Tradera, som jag var tvungen att vinna, som gjorde att jag inte riktigt orkade sprätta ordentligt i backarna. Men trevligt tuggande och ljugande i affären förstås. Mycket bra musik spelades och jag fick för första gången höra Arcadium som jag varit lite sugen på. Borde klart ha tagit den med mig hem, men det var ju en Akarma... På bilden har Kalle fått tag i Sweet Smoke. En riktig favorit som är klart underskattad. Låter som en skiva som ska kosta 10 gånger mer än vad den gör. Rekommenderas!

Själv fick jag rådet att köpa Clear Light från 1967. Bra psykedelia med schyst sång, vass fuzzgitarr och två trummisar. Många psykedeliska effekter. Återutgåva på Sundazed, men det är nog så att man borde kunna hitta den i original på Elektra för ett anständigt pris.

Mitt enda egna val hos Vinylpågarna var en vinylefterpress av Caravans självbetitlade debut. Riktigt bra platta även om den har en ganska rutten produktion. Speciellt några av spåren på a-sidan lider av att ha sången för lågt mixad och i bara en högtalare. Hursomhelst, det här är en övergångsplatta mellan psykedelia och progressiv rock. En del jazziga inslag. Sista och längsta spåret, "Where but for Caravan would I be" (9:01) är fullt i klass med det bästa på "If I Could Do It All Over Again, I'd Do It All Over You" och "In the land of grey and pink". Vad tungt det är! 1968! 180 g jungfrulig vinyl, limiterad till 1000 exemplar.

fredag 27 juni 2008

Free Download Only

Dagens tips:

The compilation is for FREE DOWNLOAD ONLY! Please go to: www.versolafine.it/compilation.php

DEAD MEADOW (US)
THE BLACK ANGELS (US)
ACID MOTHERS TEMPLE & THE MELTING PARAISO U.F.O. (JP)
ELECTRIC ORANGE (DE)
AREKNAMES (IT)
SEID (NO)
ZONE SIX (DE)
SULA BASSANA (AT)
MY SLEEPING KARMA (DE)
ALIEN SUN (IT)
THE MAGNIFICENT BROTHERHOOD (DE)
AFGHAN RUG (SE)
THE DEATH ANGELS (SE)
MOTHER MUSHROOM CHURCH (UK)
REEFUS MOONS (UK)
VAARSTRAAT 66 (UK)

onsdag 25 juni 2008

Tidig morgon...

Tidig morgon i skogen för att atlasinventera. Inga nya arter i rutan och inte många höjningar av häckningskriterier, men en härlig morgon. Numera bär jag alltid med mig kameran när jag inventerar och idag blev det foton på bl.a. tofsmes, tranor med unge, mindre strandpipare och häger.

Fint väder hela dagen och i trädgården flyger humlor och blomflugor i mängder. Även en ängssmygare som satte sig en kort stund och solade. För några år sedan försökte jag mig faktiskt på att atlasinventera dagfjärilar. Intressant och spännande, dock en del kluriga blåvingar och pärlemorfjärilar. Kanske jag skulle ta upp fjärilsskådandet igen...

tisdag 24 juni 2008

Ekorrar

Var ute några timmar med kameran idag. Inte direkt några spännande fågelupptäckter men jag fick ett möte med en ganska samarbetsvillig ekorre. Några ganska hyggliga bilder. Ska förstoras såklart. Klicka på bilden.

Senare även en trafikdödad ekorre. Mindre kul. Enligt Göteborgs Naturhistoriska Museum så ser de senaste uppskattningarna av antalet trafikdödade djur i Sverige ut så här:

Älg ca 11 000, rådjur ca 38 000, kronhjort, dovhjort ca 3 000, grävling ca 41 000, mink, iller ca 8 000, räv ca 3 000, skogshare, fälthare ca 78 000, vildkanin ca 40 000, ekorre ca 30 000, igelkott ca 32 000, fåglar ca 8 milj.

Sorgliga och deprimerande siffror.

Eye Mind: Roky Erickson and the 13th Floor Elevators

Tips för lata dagar i hängmattan, eller soffan inomhus eftersom det regnar mest hela tiden: "Eye Mind: Roky Erickson and the 13th Floor Elevators". Intressant och viktig musikhistoria.

“One of the most exhilarating rock ‘n’ roll stories ever told.” — Julian Cope

Till läsningen rekommenderas förstås "The Psychedelic Sounds of the 13th Floor Elevators", "Anthem Of The Sun", "Aoxomoxoa" och "Live/Dead" med Grateful Dead, "Heavy" med Iron Butterfly (nyförvärv i samlingen) och valfria plattor i Nuggets och Pebbles-serierna.

söndag 15 juni 2008

UFO

Att läsa "Vinyl Junkies: Adventures in Record Collecting" har fått mig att försöka minnas min egen vinylbarndom. Jag kommer ihåg radion på det här gamla fotot till höger. Inte när jag var så liten förstås, men några år senare. Möjligen fanns även skivspelaren där längre fram, åtminstone förknippar jag denna hörna/vägg med vinylerna i hemmet.

Det var mammas gamla sjuor som spelades, det mesta införskaffat i slutet av 50-talet och i början av 60-talet. Elvis, Cliff Richard, Louis Armstrong, Nat King Cole, Emile Ford, Little Gerhard, Owe Thörnqvist, Sven Ingvars... Pappa hade inga skivor, men om han skulle ha haft en enda så hade det definitivt varit "Flottarkärlek" med Snoddas.

Nu när jag bläddrade igenom singlarna hemma hos föräldrarna minns jag särskilt tre skivor som jag måste ha spelat hundratals gånger, nämligen "Red River Rock" med Johnny and the Hurricanes, "Walkin’ back to happiness" med Helen Shapiro och ”Apache” med Jørgen Ingmann. Alla låtarna spelades genast upp i mitt huvud. De sitter kvar. Älskade saxofonen i "Red River Rock". Har inte sett dessa gamla tummade och slitna plattor på kanske 30 år, så det var en lite speciell känsla. Mamma köpte ingen ny musik i slutet av 60-talet så det var det här jag fick hålla till godo med.

Det borde ha varit mycket tidigt 70-tal när min syster och jag införskaffade en portabel Philips skivspelare. Den fanns minsann kvar i en snedgarderob på ovanvåningen! Jag vill minnas att mina föräldrar betalade 100 kr och att vi fick stå för 50 kr var av våra besparingar, men prislappen fanns kvar på kartongen och där stod det 235:-. Tog ut den i solen för ett foto, sedan åkte den in i garderoben igen. Den får syrran och jag slåss om en dag… Efter lite sökande på Internet har jag lärt mig att modellen kallades "UFO".

Den första singeln jag köpte för egna pengar var "Travelin' Band/Who'll Stop The Rain" med Creedence. Den kom 1970, men troligen var det först 1971, kanske t.o.m. 1972. Omslaget fanns kvar, men skivan var borta. Sedan finns det i princip inget mer i singelväg från tidiga 70-talet och jag kan faktiskt inte erinra mig att jag köpte några plattor över huvud taget. Nöjde mig nog med mammas gamla skivor och radion och när vi var hos mormor och morfar så hade jag tillgång till min morbrors ganska hyggliga samling med tidig sjuttiotalsmusik. Det var först när jag köpt en egen stereo, 10 år gammal 1975, som vinylsamlandet tog fart så sakteliga.

Alla foton kan ses i något större format om man klickar på dem.

fredag 13 juni 2008

Semester

Nu vill jag ligga och slöa i hängmattan i 7 veckor. Fick en ny bok idag som kommer att passa bra där, nämligen "Vinyl Junkies: Adventures in Record Collecting" av Brett Milano. Kanske ska jag nu få reda på vad som har gått snett... Lite svårare att ha med sig i hängmattan är 3 kg-tegelstenen "Fuzz Acid & Flowers Revisited". Äntligen fick jag tag i den och dessutom till ett utomordentligt bra pris. Ett onumrerat exemplar med en minimal skada i läderpärmen.

Graveyard snurrar på skivspelaren. Gåshud all over! Ur Norrsken, ett band från Örebro som bara släppte en singel och var med på några samlingsplattor, fick vi så småningom Witchcraft, Dead Man och Graveyard. Unbelievable. Alla tre banden, trots att de inte låter särskilt lika varandra, har den där mystiska, mörka atmosfären som jag går igång på. Graveyard är nog de som mest påminner om Norrsken tack vare Joakim Nilssons plågade och desperata röst. "Thin line" är bästa låten och kan laddas ner här. I verserna låter han som Robert Smith av alla människor, men det är den intensiva rösten i refrängen som ger gåshuden.

Graveyard och Witch "Paralyzed" är de första vinyler jag köpt där det följer med ett litet kort med en kod för nedladdning av plattan i MP3-format. Nu ska jag inte pendla på ett tag, men det är fint att kunna ha plattorna i MP3-spelaren på bussen. Min Iaudio sönder, så jag måste köpa något nytt till hösten...

torsdag 5 juni 2008

Studenten

Studentdag i Helsingborg idag. Mina elever muntra efter champagnefrukost såklart. Trevlig fest innan de sprang ut. Jag försökte spela gitarr till omöjliga sommarhits. Hur förnedrande är det inte att spela "Sommaren är kort" med Tomas Ledin? Kramar och tårar, sång och visselpipor. Sju varv runt Magnus Stenbock-statyn. Mina tjejer på bilden till höger.

En laddning med Nasoni-vinyler har landat. Don Juan Matus från Peru är sjukt bra så jag har inte kommit längre i högen än till denna. Eller rättare sagt, b-sidan är sjukt bra, a-sidans enda spår "Circulo de suenos" får Sleeps "Jerusalem" att framstå som något som skulle kunna slå sig in på trackslistan i jämförelse. Det finns något häftigt parti, men mest är det ett irriterande malande. Doompsychdrone som stenade hippies säkert kan flumma till, men det är lite för svårt för mig. Men b-sidan, fy fan vad bra! Här varvar de akustiska låtar med stöddigaste nedstämda Black Sabbath-gunget. Låten "Polaris" borde golva alla som gillar tunggung. Ursprungligen släppt 2007, vinylen från Nasoni från i år.

Peruvian doom merchants Don Juan Matus’ debut platter manages to invoke, rather subtly, the ghosts of everyone from Sabbath to Comus, forging their respective influences into a sound that is unmistakably their own as they take us back to the golden age of Vertigo, running the gamut between extended drone suites, Embryonic acoustic interludes and straight-ahead stompers http://www.nasoni-records.com/