söndag 31 maj 2009

Libellula depressa

Bred trollslända Libellula depressa. Synd att bakgrunden är så rörig, men en hygglig artbild. Har sett flera exemplar nu, men inga blå. Om jag förstår det rätt så är det utfärgade hannar som är blå och då har väl inga hunnit bli det ännu då? Kör med mitt nya makroobjektiv och 1,5 ggr konvertor.

Få fjärilar, men en del tistelfjärilar har kommit in nu. Aurorafjäril flyger fortfarande. Sorgmantel, puktörneblåvinge, skogsnätfjäril, rapsfjäril, ängssmygare.

Cicindela campestris

Det är inte helt lätt att fotografera grön sandjägare. Hur försiktigt man än försöker att närma sig dem så lyfter de blixtsnabbt när avståndet krymper ner mot ca 2 m. Bättre att låta de komma till en istället. Satt bra länge på grusvägen och fick till slut några hyggliga bilder. Läcker skalbagge. Ser helt grotesk ut framifrån med sina kraftiga käkar. Ser ut som en näbb. Insektsvärlden är spännande! Försöker att lära mig trollsländor. Röd flickslända, en blå flicksländeart som jag inte är riktigt säker på, bred trollslända och brun trollslända... Väntar på beställda bestämningsböcker.

Annars tror jag att jag gillar den här bilden. Tog en svartvit och en i färg. Den svartvita känns bäst. Somrig.

En och en halv mil med trasigt knä igår. Men jag ska få röntgat om en vecka. Det tog bara några veckor att få en tid i Ängelholm. Aningen snabbare än när det gällde min före detta tand, min enda rotfyllda och ständigt jävlandes tand. Jag fick vänta i två år på att få den röntgad i Helsingborg och sedan dröjde det tre år till innan jag fick en tid hos en läkare. Då hade jag precis dragit ut eländet…

fredag 29 maj 2009

Back to the roots

Ibland behöver man en rejäl dos Grand Funk Railroad för att fatta vad alltihopa går ut på:

måndag 25 maj 2009

When All Your Friends Are Gone

Inte mycket musiklyssnande för tillfället, men jag har åtminstone haft en liten Steamhammer-period några dagar och spelat igenom alla plattorna. Ett av mina absoluta favoritband. De startar som ett bluesband och blir sedan mer och mer progressiva, och den sista plattan Speech är kanske också deras bästa. Inget annat låter som den även om Martin Pugh återanvänder ett tungt gitarriff till Buzzard i sitt nästa band Armageddon. Skivan är så mörk och hård och sorgsen och vacker att man blir helt matt av att lyssna. Den våldsamma avslutningen på Telegram är ett parti som slår det mesta. Efter inspelningen av Speech dog trummisen Mick Bradley i leukemi. Skivan släpptes bara i Tyskland. Något år sedan jag till slut lyckades få tag i ett original på grön Brain. 1972.

Inget livematerial från Speech på tuben, men däremot en gammal svartvit upptagning av When All Your Friends Are Gone från 1969 som är ganska bra den också:

http://www.youtube.com/watch?v=01xcs4_243E&feature=related

lördag 23 maj 2009

Skånska Mord V

Sång och munspel på plats. J var hur säker som helst. All sång på 5-6 h och mestadels förstatagningar. Det som förr brukade ta flera dagar. Hmmm...

onsdag 20 maj 2009

Enkel Resa

Ett första smakprov från Abramis bramas kommande platta Smakar Söndag kan man höra på här. Låter lovande!

måndag 18 maj 2009

Ahimsa

Det blir nog ingen buss ner till Burg Herzberg-festivalen i år. Har varit där 3 år i följd och vill egentligen inte missa denna sköna festival. Joe Bonamassa, Miller Anderson, Mother's Finest, The Original Wailers, Gong, Eric Burdon and the Animals, Derek Trucks Band, My Sleeping Karma och såklart en massa andra band som jag inte har en aning om vilka de är, men där det högst sannolikt finns en hel del att upptäcka. Herzberg Blues Allstars i år med bl.a. Stan Webb, Arthur Brown, Chris Farlowe och Clem Clempson...

Första året åkte vi med en startovillig gammal Volvo kombi som fick knuffas igång efter varje stopp. Kanske blir det den igen.

Här kan man lyssna på My Sleeping Karma:

http://www.myspace.com/sleepingkarma

fredag 15 maj 2009

Skånska Mord IV

Nu har vi hört på allt som är inspelat och med slasksång och slaskmunspel. Några låtar känns som att de kan bli hur bra som helst. Särskilt de nyare. De äldre hitsen kan jag kanske inte bedöma och det är möjligen att det är jag som är trött och inte låtarna. Det är dessutom bara grovmixat. Jag hör att vi ska ha lite percussion här och var. Grundljuden på alla instrument är kanon. Sång nästa helg. Stay tuned.

torsdag 14 maj 2009

Omega 3

Nej, det blir inget om hur bra omega-3-fettsyror från fisk är för hjärnan, men däremot veckans öststatsproggtips. Fick för mig att spela Éjszakai Országút, eller Omega 3, med Omega från 1970 igår kväll. Vad den är bra! I tyngd inte långt efter Uriah Heep eller Deep Purple från samma år. Suveränt sound, coola riff och giftig gitarr. Några "folkballader" och flöjt på en del spår. Ungerska är iofs inget höjdarspråk till heavy progressive, men det funkar. Fick köpt Éjszakai Országút som ganska fin originalvinyl för kanske 2 år sedan och dessutom till ett hyggligt pris. Svår platta, men finns utgiven på CD.

måndag 11 maj 2009

Talkin' 'Bout My Baby

Nu har jag klarat mig fjorton dagar utan vinylinköp. Har faktiskt inte ens haft någon nämnvärd abstinens. Vi får se hur länge det varar. Det har varit fint väder så den mesta tiden som jag har haft över har tillbringats i skogen eller i P:s trädgård.

Senaste plattan, Velvert Turner Group på tysk Philips 1972, anlände dock först för några dagar sedan. Fenomenet med en bränd CD versus vinyl upprepade sig. Har haft en CD-r i kanske två år. Spelat den några gånger och tyckt att det var habil Hendrix-psych. Men så får jag äga den som originalvinyl - om än tysk - ha ett skivomslag att tumma på, och så blir skivan flera gånger så bra! Det är precis som om jag inte lyssnar ordentligt förrän jag har en riktig skiva. Stöddigt Hendrix-riffande och gitarren är grym all over. Velvert Turner sjunger lika släpigt och påtänt som Hendrix och de har mer eller mindre identisk röst. Det finns två versioner av plattan – en soulmix med mindre gitarrer och så denna psychmix med mer gitarrer. Men behöver man en Hendrix-kopia då? Jag får aldrig nog av det här soundet och är det så här bra så är det tillåtet. Jag skulle vilja säga att den är ett måste i samlingen. De var för övrigt polare, Velvert och Jimi.

Skivan i kalasskick, omslaget lite halvtrist med bockade hörn och lite laminatsläpp.

I Acid Archieves kan man läsa följande om plattan:

VELVERT TURNER GROUP (New York City, NY/Los Angeles, CA)

"Velvert Turner Group" 1972 (Family FPS 2704) ['rock' mix; matrix # 16741]
"Velvert Turner Group" 1972 (Family FPS 2704) ['soul' mix; matrix # 16951]
"Velvert Turner Group" 2004 (CD Radioactive 040, UK)
"Velvert Turner" 197 (Tiger Lily 14030) [remix; different cover; 1 new track]

Generally cool hard guitar funkpsychrock from "close friend" of Jimi Hendrix, who if nothing else shows an impressive grasp of Jimi's best moves on this album. Although 100% derivative it still works, as the songwriting, vocals and guitar leads are fine and the sharp groove of Turner's power trio (plus assorted guests on keyboard) stands up to any comparison. Fine recording with a tight in yer face sound is another bonus. The Experience influence means unusual traces of 1967 Swinging London such as highpitched mod harmonies on this 1972 NYC trip. One weird, silly track with singalong kiddy vocals sort of sticks out, though it too has soaring acid leads. Apart from the originals the LP includes a cover of Jimi's "Freedom", and should appeal to fans of Next Morning. Just like Del Jones there are two different mixes of this LP, a Rock Mix with lots of guitar and a Soul Mix with less guitar. A German pressing of the rock mix on Philips exists. The Radioactive reissues are of the rock mix. There is also a rare third version on the infamous Tiger Lily label, with (again) a different mix and a good track not on the Family label releases at all. [PL].

Apparently, the soul version of this album was distributed to the East and Midwest, while the heavy version was distributed in the West. Hendrixisms abound on this record, but in my opinion it’s the best album in the style, to Hendrix what Badfinger were to the Beatles. The songwriting and playing are excellent, and this is not merely a copy (and is both funkier and poppier than prime Hendrix.) It’s arguable, by the way, that the soul version (which has plenty of lead guitar and rocks just as hard) is as enjoyable a listen as the heavy version. The bass playing on it is emphasized in an exciting way. Oddly enough, the other two members of Turner’s trio would become fixtures in the late 70s LA power pop scene, with drummer Tim McGovern joining the Pop and bass player Prescott Niles joining the Knack. [AM].

Aliens

Igår var det fågelskådningens dag men vi intresserade oss nästan mer för trollsländor än för fåglar. Fascinerande att studera larvernas promenad upp i någon växtstjälk, kläckningen och torkandet av vingarna och sedan iväg. Ser ganska groteskt ut. Någon bra bestämningslitteratur har jag inte, men det kan nog vara frågan om guldtrollslända och glanstrollslända.

Ny kamera, men bilderna blir inte skarpare för det… Storlom, fiskgjuse, brun kärrhök, trana, vitkindad gås, gök och en massa annat.

Högg sedan ved i några timmar och har naturligvis ont i hela kroppen idag.

torsdag 7 maj 2009

Kung Kenny

Det blev som sagt vinprovning istället för Joe Bonamassa, men det gjorde att jag kom hem tidigare och fick se 1,5 period hockey. Bäst i tre kronor var Kenny Jönsson. Hoppas han tar en säsong till i Rögle. Har inte hänt så mycket där på värvarfronten, men det måste vara lättare att locka spelare dit om kungen tar en säsong till. Kanada ikväll. Blir tufft.

När vi var yngre fiskade J och jag mycket ihop. Numera använder han andra metoder för att locka fram gäddorna:

Lockrap

tisdag 5 maj 2009

Happier Times

Nu har jag lyssnat på Joe Bonamassa The Ballad of John Henry i en vecka. Suverän platta och jag behöver nu en daglig dos. Hård och nedstämd bluesriffrock, blues- och soulballader, funk och calypso. Hälften covers, hälften eget. Kommer att tänka på Gov’t Mule och Warren Haynes både en och två gånger. Bonamassa t.o.m. sjunger ganska likt Haynes i några spår, Story Of A Quarryman skulle lätt kunnat ha legat på Déjà Voodoo eller High & Mighty. Har flera favoritlåtar - titellåten, Stop! (som Sam Brown hade en hit med i slutet av 80-talet), Tom Waits Jockey Full Of Bourbon, Happier Times och The Great Flood. Blödande gitarrspel all over.

Spelar på KB i Malmö på torsdag, men jag mitt nöt ska på vinprovning och den anmälan var bindande… Får se honom senare, kanske i Tyskland i sommar.

Igår kväll tog jag paus från Bonamassa och lyssnade istället på kvällsspelande tjäder. Först stötte jag två tuppar på vägen ut till min plats vid myrkanten. En av dem, antar jag, kom tillbaka och satt sedan nära och spelade fint. Kan inte varit mer än 50 m för jag hörde både knäppande, champagnekorken och sisningarna tydligt, men jag lyckades inte få syn på den. Fullmåne så det blev inte så mörkt. Hittade t.o.m. ut ur skogen utan ficklampa och kompass.

fredag 1 maj 2009

Skånska Mord III

Nu är även all bas inspelad. Gitarrerna låter fläskpatte. M har lekt med mellotronsound. P har gjort ett akustiskt intro till en av de nyare låtarna. Munspel och sång nästa gång.