torsdag 31 januari 2013

7-1

Jag har överlevt januari! Det trodde jag inte! Rögles januari slutade däremot i moll och nu är det nog ganska säkert kvalserien som gäller... 

söndag 27 januari 2013

Devil man

Blues Pills och Death Hawks på Truckstop Alaska i Göteborg igår. Blues Pills är så bra!!! Elin Larsson sjunger helt fantastiskt. Jag är förälskad! Rolig helg med skivspelande och förfest hos J innan vi åkte iväg. Vi hann med en hel del plattor. Sydamerikaner, tyskar, belgare och holländare. Mycket jag vill ha nu...

Mindre roligt att köra hem ikväll. Det tog över 3 timmar att krypa fram på E6:an i 70 km/h och sedan från Laholm i 50 på oplogade vägar. Riktigt obehagligt faktiskt. Jag vill inte ha någon vinter mer!

söndag 20 januari 2013

Januari

Helgen gick fort. Öppet hus på skolan igår och då blir den förstås extra kort. Kallt som bara den, ett ständigt eldande och snorig är man, men idag gick jag åtminstone min vanliga 6 km-runda. Fem fågelarter på hela varvet. Korp, kråka, kungsfågel, talgoxe och blåmes... Fick sms från världsomseglaren igår kväll. De är på Djävulsön utanför Franska Guyanas kust. Är inte det minsta avundsjuk. Vad är det mot en härlig kall skånsk vinter? Repat med bandet. Jobbade på nya grejor, det var länge sedan. Några spännande spelningar på gång. Rögle har jag inte orkat kommentera på länge. Tung säsong. Än finns chansen att undvika kvalserien - hemmaspelet har varit framgångsrikt i januari - men det är nog ändå den de får ställa in sig på. 

lördag 19 januari 2013

Goathead

En annan aspirant till titeln bästa skiva 2012 är också svensk (nästan alla är svenska - Witchcraft, Graveyard, Troubled Horse, Den Stora Vilan...), nämligen Goat World Music. Sjukt bra! Dessutom mer originell än alla de andra. Krautrock möter Afrika har jag läst i en beskrivning någonstans. Det är väl inte så tokigt. Jag tänker på och hör brasilianska Modulo 1000 Não Fale Com Paredes, rock från Zambia, svensk folkmusik, österländska klanger, krautrockmalande och B-52's. Ja, det låter förstås fullständigt osannolikt. Förutom allt suggestivt sinnesutvidgande malande i var och varannan låt så är kodat i Goathead vackert så man lipar. Buy or die!

I've been losing

Terminen i full gång. Denna vecka blev jobb plus pendlande 63 h. Studerar halvtid på det. Svårt att hinna spela igenom alla skivor som införskaffats senaste månaden då... Dock har Troubled Horse Step Inside äntligen landat och den har fått välförtjänt många genomlyssningar. Detta är plattan för oss som aldrig får nog av Pentagram. Fast den är mycket mer än så. Det låter Örebro, Witchcraft, Graveyard, Pentagram, Black Sabbath, Dust och en massa annat i en angenäm blandning. Inte ett dåligt spår. Kan vara bästa skivan från förra året!

Egna vinylen har också anlänt. Blev fin. Då har man fått gjort privatpressad LP, privatpressad EP, dubbel-LP made in Italy, och LP made in USA i tre olika kulörer i sitt liv. Bara live och solo som återstår, men det får vara, jag är nöjd. Vinyler är meningen med livet. 

söndag 6 januari 2013

Monasa nigrifrons

Ett sista inlägg med fågelbilder från förra vinterns resa och de kommer alla från Amazonas. Black-fronted Nunbird Monasa nigrifrons. Det fanns ett par precis vid lodgen i Palmarí så därför blev den fotograferad både en och två gånger. 

White-crowned Manakin Pipra pipra. Som vanligt har inte ljuset räckt till för att få en mindre kornig och skarpare bild. Det är svårt inne i skogen. Utbredningsområdet för White-crowned Manakin sträcker sig från Costa Rica till nordöstra Peru och östra Brasilien. Vi hade inte den på peruresan av någon outgrundlig anledning. Palmarí.

Blue-chinned Sapphire Chlorestes notatus. Inte skarp denna heller, men åtminstone en kolibri som vi inte hade på peruresan. Ganska fåtaligt med kolibrier i Amazonas. Åtminstone såg vi få och tyvärr ingen Fiery Topaz... Mata-Matá på peruanska sidan av Río Javarí. 

Band-tailed Antbird Hypocnemoides maculicauda. Vi såg två ex på peruresan i Tingana, det blev några fler här. Har någon obestämd myrfågel från Colombia på bild. Inte så lätt att få bra foton när de hela tiden rör sig i de tätaste snåren. Mata-Matá.

Nu får det som sagt vara nog med fågelbilder från Amazonas och Colombia. Sötaste barnen från Santa Rita vinkar farväl. Kanske vi återkommer. Det är faktiskt så att vi spånar på en ny resa. ¡Hasta luego! 

lördag 5 januari 2013

Trogon viridis

Tillbaka i Amazonas. Tre arter trogoner fick jag förevigat. Inga bra bilder, det är därför jag först lät bli att lägga upp dem, men de är ju tjusiga och färggranna fåglar som muntrar upp lite i vintermisären även om bilderna inte håller måttet. Collared Trogon Trogon collaris är kanske okej, även om man förstås hellre vill se dem framifrån. En hona. Sågs också på peruresan. Även denna från Peru, nämligen från Arrumadeiro, perusidan av Río Javarí. 

Black-tailed Trogon Trogon melanurus. Arrumadeiro. Det blev enda nya arten. Vi såg Ecuadorian Trogon Trogon mesurus på peruresan, vilken tidigare betraktades som en underart av Black-tailed Trogon, men som nu har egen artstatus. Hona.

Green-backed Trogon Trogon viridis. Annat namn är Amazonian White-tailed Trogon. Denna hade vi några gånger på peruresan. Denna hane fotograferad i Palmarí på brasilianska sidan av Río Javarí. 

fredag 4 januari 2013

Cinclus cinclus

Först apoteket där jag köpte på mig allt mellan himmel och jord. Det blev t.o.m. Kan Jang, jag är så lättlurad nu för tiden. Eftersom vädret var någorlunda en kort stund så gick jag en liten tur vid ån och fick in strömstare Cinclus cinclus på årslistan. Inga märkvärdiga bilder, men här kommer en av dem ändå. 

Turdus fuscater

Det blir ett besök till i botaniska trädgården i Bogotá för att titta på några vanliga arter. Great thrush Turdus fuscater.  Its natural habitats are subtropical or tropical moist montane forests, subtropical or tropical high-altitude shrubland, and heavily degraded former forest, and it is often found near urban areas. Ja, det är ju det minsta man kan påstå! Mycket vanlig i Bogotá. Minsta grönyta så stod där en och den sågs överallt på hustaken när man tittade ut från lägenheten vi bodde i.

Lesser Goldfinch Carduelis psaltria. Den här bilden blir man helt yr av att titta på. Lesser Goldfinch är en art som kan se ut lite hur som helst. Sågs bara med 2 ex på peruresan, men runt Bogotá var den vanlig.

House Wren Troglodytes aedon  Arten med störst utbredningsområde i Amerika. Finns från Canada till sydligaste Sydamerika. Givetvis är den uppdelad i flera distinkta underarter - ibland betraktade som separata arter - från södra Mexico har vi att göra med Southern House Wren Troglodytes (aedon) musculus.

torsdag 3 januari 2013

Lanius excubitor

Det är klart influensa jag har. Ledvärk och febrig. Huvudvärk. Dock även väldigt förkyld och nyst 100 ggr. Ont i öronen. Gav mig ut i blåsten ändå. I princip inte en fågel. En varfågel hade stora svårigheter med att hålla sig kvar i en talltopp. Det blev den enda nya årsarten. När jag tittade efter något annat och var ouppmärksam en kort sekund körde jag in i ett omkullblåst träd. Eller jag hann tvärnita och touchade trädet lite nätt. Kamera och kikare åkte i golvet med stor kraft. Båda höll. Inga plåskador på bilen. Kunde med muskelkraft få trädet till sidan, jag är inte så rutinerad att jag åker omkring med en motorsåg i bagageutrymmet. Sedan blev det en tur på gränsmyren till Småland. Omöjligt att höra några fåglar, men jag tänkte att jag skulle få upp en tjäder. Så blev det inte. 3 skitar. Till slut fick jag fotograferat några tickor.

Doryfera ludovicae

Fler bilder från Río Pance. Golden-faced Tyrannulet Zimmerius chrysops. Experthjälpen har bestämt. Ska inte vara så svårt, men jag blev osäker med min bestämningslitteratur. I Peru noterades den endemiska Peruvian Tyrannulet, men det är visst mycket mer komplicerat än så och den soppan ger jag mig inte in i.

Green-fronted Lancebill Doryfera ludovicae. Fotograferad längre upp i bergen vid Reserva Natural Anahuac. Fantastiskt fint där. Vi hade tänkt återvända och gå med guide upp i bergen, men det blev aldrig av och min rygg hade nog ändå inte klarat av de strapatserna. Nästa gång...

Rusty-margined Flycatcher Myiozetetes cayanensis. Väldigt lik Social Flycatcher, men är mer kontrastrik i ansiktet med svarta band istället för sotgråa. Vi såg inte Rusty-margined Flycatcher på peruresan, den har ett ganska litet utbredningsområde i de sydöstra delarna.

Men papegojor då? Nej. Inga vettiga bilder alls av papegojor. Något av det mest minnesvärda från Amazonas var när flockar med Scarlet Macaw eller Blue-and-yellow Macaw passerade över, men det blev aldrig några foton att tala om. Den här lilla gojan, Spectacled Parrotlet Forpus conspicillatus hade jag några gånger i Colombia och därför får den vara med. Ecoparque Río Pance.

Black Phoebe Sayornis nigricans. Vanlig fågel som man alltid ser vid rinnande vattendrag. Väldigt utbredningsområde. Sex underarter urskiljs och där två ibland föreslås tillhöra en annan art, White-winged Phoebe. Ecoparque Río Pance.

onsdag 2 januari 2013

Surnia ulula

Det blev en snörvlande och febrig tur ut i markerna idag med. Grått och deprimerande, men det regnade åtminstone inte. Hökugglan, som jag såg redan för 5 veckor sedan, verkade må som en prins. Det är nog inte svårt att hålla sig mätt, gnagare förefaller finnas i överflöd (jag dödar möss varje natt...). Svårt att få några roliga bilder med en sådan himmel. Så nära kom jag inte heller. Svårforcerat. Nästan lika många årsarter idag som igår: knölsvan, knipa, storskrake, storskarv, glada, hökuggla, björktrast, gärdsmyg, gråsparv, pilfink, bofink, grönfink, steglits, domherre, stenknäck, gulsparv.

Motmot Momotus

Återvänder till Reserva Natural Nirvana. Jag hade haft Blue-crowned Motmot Momotus momota några dagar tidigare vid Río Pance och fått fint exponerade bilder, men med ett fel! Jag såg inte i sökaren att jag kapade stjärten! Denna motljusbild gick inte att rädda, men hela stjärten är åtminstone med.

Colombian Chachalaca Ortalis columbiana. Endem. Hopplös bild, rakt upp i ett träd, men en Colombian Chachalaca... Sågs några gånger, men då jag fick bäst tillfälle att fotografera den så var det skymning och alla bilder blev oskarpa.

Summer Tanager Piranga rubra. Ingen bra bild denna heller, men det har varit så få tangaror med på bloggen... Nordamerikansk art som övervintrar ner till nordligaste sydamerika.

tisdag 1 januari 2013

Vemod

Satt ensam hemma på nyårsafton. Det är väl så det blir när man är ensamstående, medelålders och inte har några egna barn. Alla andra har sitt och bjuda sig själv på fest känns ju inget vidare... Galenskap att vänta, ja, det är tragiskt och deprimerande. Nåväl, tog mig ut i regnet idag trots förkylning och ischias. Några fågelarter skulle det väl kunna bli. Åkte till en ganska pålitlig tjäderskog. Porlande bäckar, droppande från träden. Grått och vemodigt. Inte mycket fågel hördes. Till slut någon korp och ett meståg. Inga livs levande tjädrar, men två relativt färska spillningar på två lokaler. Besökte sedan ytterligare en tjäderplats där jag kammade helt noll och till slut en sänkt sjö där det låg sångsvan, grågås och gräsand. Ingen kamera med så jag kunde inte dokumentera tristessen. 17 arter, två skitar: sångsvan, grågås, gräsand, tjäderspillning, större hackspett, koltrast, kungsfågel, stjärtmes, blåmes, talgoxe, talltita, entita, nötväcka, nötskrika, skata, kaja, kråka, korp.

Zonotrichia capensis

Några arter är så vanliga eller har så stor utbredning att fågelskådare förkortar deras namn. Precis som att brandkronad kungsfågel blir BK här hemma i Sverige, även om just det exemplet inte handlar om vanlighet utan förmodligen mer om att det är lättare att säga. Otroligt fånigt, men till slut använder man sig själv av dessa förkortningar... Black Vulture Coragyps atratus heter alltså kort och gott BV bland birders. Turkey Vulture heter TV. Inga bra bilder på TV från just den här resan. Båda nästan alltid närvarande. Palmarí, Brasilien.

Tropical Kingbird Tyrannus melancholicus får enligt samma logik heta TK. Ingen bra bild, men nu blev det ju ett tema i detta inlägg. Utbredning från södra Arizona till centrala Argentina. Río Pance, Colombia. Sedd nästan var jag än har varit...

Rufous-collared Sparrow Zonotrichia capensis heter kort och gott Ruffe. - Ser ni den? Vad är det? - Äh, det är bara en Ruffe. Bogotá. Social Flycatcher hittar jag märkligt nog ingen bild på från denna resa, men den har annars nöjet att kallas Sosse av fågelskådare...