onsdag 25 december 2013

24/12

Det får väl bli ett inlägg från Colombia 2013 också. Julafton. Vi ska på fest, men dit åker vi inte förrän vid 22-tiden. Inget Kalle Anka här... Imorgon blir det El salsódromo och i övermorgon åker vi till Isla Gorgona. Life is good! God Jul!

torsdag 12 december 2013

Vacaciones

Tre topp-5-listor från 2013 har jag fått ihop.

Skivor utgivna 2013:

Jonathan Wilson - Fanfare
Roy Harper - Man & myth
Spids Nøgenhat - Kommer med fred
Colour Haze - She Said
Gov't Mule - Shout!

Återutgivningar eller gamla plattor:

Mr. Albert Show - Dutch Treat
Kraan - s/t
Bodo - Hits Internacionales
Quicksilver - s/t
R. M. Tocak - s/t

Konserter:

Blues Pills - Göteborg
Sven Zetterberg - Klippan
Den Stora Vilan - Nora
Saga - Mellobåten
Cressida - Mellobåten

Nu blir det inget mer bloggande 2013. Åtminstone inte från Sverige, för nu ska jag till värmen i Cali. Feliz Navidad y Feliz Año Nuevo!

onsdag 11 december 2013

Lazy Bones

Jag köpte en Shadoks-utgivning med zambianska Witch för 4 år sedan. Tyckte inte den var så speciell (förutom att det förstås var rätt roligt med zambiansk psykedelisk musik från 70-talet rent allmänt) så jag struntade i deras andra release Lazy Bones. Någon gång i början av året lyssnade jag dock på en låt från denna på youtube och bestämde mig genast för att den skulle in i samlingen. Lazy Bones har sedan dess hamnat på skivtallriken minst 5 gånger (senast ikväll), och visst är den charmig och skön, men jag begriper fortfarande inte vilken låt jag tyckte var så intressant på tuben... Det är inte någon som sticker ut så mycket? Det kan möjligen ha varit öppningsspåret Black Tears. Hela skivan låter som en replokalsinspelning och mixningen är fullständigt hopplös, men fuzztonen liknar ingen annan. 1975. Zambia. 

Black Tears

måndag 9 december 2013

Dutch Treat

Jag försöker skriva ihop några listor om årets skivor. Som vanligt svårt. Samlingen växte med blygsamma 110 skivor under året, men det verkar inte göra det lättare. En av årets favoriter är dock Mr. Albert Show Warm Motor från 1971. Eller Dutch Treat som min kanadensiska utgåva heter. Jag hörde den för första gången hos M i Malmö när jag sov över där en gång efter en dag på högskolan i januari (då hade han nyligen grävt fram den på någon skivbörs). Jag hade missat den totalt och då är jag ändå en sucker på holländskt från tidsperioden. Blev helt golvad och givetvis mest av den mäktiga Electronic Baby.

Storsamlaren i Värmland hade förstås både det holländska och det kanadensiska originalet och han var snäll nog att låta mig köpa det senare för ett moderat pris i Hova. Det var nära att jag även fick med mig deras första skiva från en annan säljare, men den hade en förfärlig reva i omslaget så jag lät bli. Ångrar det nästan. Nåja. Den dyker väl upp igen...

söndag 8 december 2013

Funky Beat

Jag upphör inte med vanan att köpa plattor som spelas i skivaffärer medan jag är där. Det måste ha hänt hundra gånger. Oftast är det inget jag ångrar, men ibland är det inte riktigt lika spännande hemma. Jag gör samma sak på mässor om där är handlare som har med sig skivspelare. Senast i somras, i Hova, så var det en som körde öppningsspåret på första Bijelo Dugme. En skiva jag hört tidigare, men jag kom inte på vad det var där och då. Rädd för att någon annan som stod och bläddrade i backarna bredvid mig skulle tycka det var lika vansinnigt bra som jag gjorde (just då världens bästa låt), så ropade jag ivrigt till mig säljaren och sa att jag tar den som är på skivtallriken, vad det än är... Det är väl helt enkelt så att man är i rätt sinnestämning och full med förväntningar när man besöker skivaffärer eller mässor.

Förra helgen spelade J Psicotronica Vol.2 - Spanish Cinematic Grooves & Funky Soundtracks, 1971-1976 i affären och en halvtimme senare gick jag därifrån med både den och Psicotronica Vol.1 - Spanish Cinematic Grooves & Funky Soundtracks, 1968-1978 (man kan ju inte ha Vol. 2 om man inte har Vol. 1...). Coola plattor med spanska 70-tals soundtracks. Funk, psykedelia, blås och wah-wah-gitarrer mest hela tiden, men också en del omöjlig musik som muzak och cocktailmusik och som knappast låter sig beskrivas. 

Christmas Time

Skrev en gång tidigare i år om skivletande i Slovakien i början av 2000-talet. En platta jag aldrig hittade var Dežo Ursiny & Provisorium. Kanske jag såg någon dörrmatta, men åtminstone ingen som verkade spelbar. Jag köpte vid ett tillfälle en senare skiva, Nové Mapy Ticha, men den var inget speciellt. Hursomhelst, i år, någon gång under våren, fick jag äntligen införlivat den i samlingen. Från en skivlista. Inte lika roligt som att bläddra fram i dammiga skivbackar i någon liten stad som Revúca eller Rožnava, men jag är glad ändå. Suverän progressive! Hur har jag kunnat leva utan den här? Långa låtar med fantastiskt musicerande och där det händer grejor hela tiden. Så här beskriver Dag-Erik Asbjörnsen den i Scented Gardens of the mind: The 1973 album is quite remarkable, a mature classical pop attempt resambling David Bowie at the time of Space Oddity, but with more jazzy sophistication than this. Even more remarkable was the use of English lyrics, which at the time usally meant being banned by the authorities. The orchestration on this album is really beautiful on the 20-minute track "Christmas Time". This album tends to be overlooked by collectors of Czech progressive rock, but truely belongs among the best and most integrated works.

Christmas Time

lördag 7 december 2013

Blues

Det blev inte direkt någon tid till att leta skivor i Polen när jag var där för 1,5 månad sedan. Jag inhandlade en samlings-CD med Niebiesko Czarni, det var allt. Mina polska kollegor uppskattar dock att jag är förtjust i polsk rockmusik från 60-70-talen. Alla känner till Breakout och Mira Kubasinska, men en del även band som Budka Suflera och SBB. Czesław Niemen och Józef Skrzek förstås. Hursomhelst, min absoluta favoritpolack är Blues med Breakout (och då är inte ens Mira Kubasinska med på just den...). Jag har haft en senare pressning av plattan sedan sent 90-tal, men M har länge haft ett original att erbjuda och för några veckor sedan slog jag till. Tror faktiskt att den är på min topp 20-lista. Älskar Tadeusz Nalepas röst och sångmelodier. Polska passar blues utmärkt även om man inte förstår många ord. Suveränt gitarrspel. Underbar atmosfär. Muza. 1971.

Co stało się kwiatom

P.g.a. stormen Sven fick vårt julbord flyttas från Barfota till Papi där det istället blev en femrätters julmeny. Trevligt det med. Stannade i stan och det fick flera andra också göra eftersom det helt enkelt inte gick att komma hem. Halv fyra innan vi slocknade... Ny skog har ramlat förstås. Minst lika mycket som efter Simone. Pappa tar det dock med jämnmod numera.

Rögle förlorade.

söndag 1 december 2013

1-3

Hållit mig inne hela helgen. Har ett dåligt knä som hindrar mig från långa promenader. Hoppas verkligen det blir bättre, för det blir inte kul att halta omkring i Colombia med det.... Spelat en massa skivor åtminstone. Den som snurrat mest är Spids Nøgenhat Kommer med fred. Outstanding dansk hippiemusik som doftar gamla band som Alrune Rod och Røde Mor. Fantastiska låtar och sköna psykedeliska gitarrer genom hela skivan. Bäst är nog inledande Mere Lys eller den episka covern Den Gennemsigtige Mand (Furekåben), men jag bjuder på Lolland Falster för den finns det en fin video till. Bad Afro Records. 2013.

Lolland Falster

Rögle vann båda helgens bortamatcher. Mot Asp- respektive Björklöven. På tiden att de börjar vinna utanför Ängelholm!