söndag 28 september 2014

Höst

Höstdepressionen har slagit till med full kraft. Eller om det är något annat än årstiden. Svårdefinierad oro och ångest och allmänt låg. Rastlös. Jagad. Jag trodde det skulle bli bättre med ett nytt jobb, att det skulle hålla de nedstämda perioderna borta, åtminstone för en tid. Jag trivs med både elever och kollegor, men det är ändå någonting som gnager, som gör att jag inte är närvarande. Jag vet inte vad. Det är kanske inte det. Jobbet. Ensamheten som gör sig påmind. Saknad. Jag stryps långsamt, men vet inte av vem eller vad. Jag har alltid saknat ett språk för måendet och då blir man förstås hjälplös. Lång och krävande vandring i skog och över myren. Försökte få ordning på tankarna, döva oron. Minns inte mycket. Ängspiplärkor på myren förstås. Talltita och tofsmes. Några nötskrikor försökte liva upp stämningen. En bonde plöjde en åker. Jorden doftade tungt av höst.

fredag 26 september 2014

Hetzjagd

Fredagens platta på bloggen blir Prof. Wolfff. En av mina exklusivaste rariteter i samlingen. Definitivt den dyraste tyska skivan åtminstone. Kostar väl som en veckas partajande - all inclusive - på Burg Herzberg-festivalen ungefär... Omslaget har lite laminatsläpp, men vinylen spelar som ny. Suverän orgeldominerad heavy med sång på tyska. Musicerande i högsta klass och mycket melankoli och vemod. Brukar tänka på Together med Jane av någon anledning, men man kan väl också associera till band som Procol Harum och Deep Purple. Ibland. Jag lånar sista meningen från sajten progarchives beskrivning: If you are interested in hammond drenched music of the early german kraut and psych phase Prof. Wolfff is a convenient recommendation. Jag har alltid tyckt att den är värd betyget 4/5. 1972. Metronome.

torsdag 25 september 2014

Thoughts

Ikväll bjuder jag på två tyska hårdrocksplattor från det tidiga 70-talet. If this doesn't rock you, you're immune to rock skriver Dag Erik Asbjørnsen om Dschinn i Cosmic Dreams at play. Några stänkare har den och skivan har en oemotståndlig tidig hårdrocksatmosfär, men jag tycker inte riktigt den håller rakt igenom. Lagom skitigt, många fina riff och brötig sång går man så klart igång på när man kopplar på reptilhjärnan (läs dricker öl och har skivspelarkväll), men en helt vanlig torsdag så tröttnar jag lite innan skivan är färdigspelad (fast covern av Yardbirds For your love lyfter den lite på slutet). 3/5. Originalet kom på Bacillus 1972. Min en Second Battle.


En av mina tyska sjuttiotalsfavoriter när det gäller hårdrock är Virus Thoughts. De flesta menar att det är deras debut, Revelation, som är den bästa och mest originella (och det är möjligt), men jag gillar verkligen den här lite mindre psykedeliska och rakare skivan. Orgeldominerad bluesig heavy, något åt Uriah Heep-hållet ibland, många fina wah-wah-gitarrsolon och härligt trumspel. B-sidan lite mera progressiv, eller jazzig ska man kanske säga, än a-sidan. Inte en dålig låt på hela plattan. 4/5. Från 1971. Min LP är förstås en återutgåva i vanlig ordning. Think Progressive och 1999. Det får duga så.

3-4

Valde bort hockeyn igår för att istället åka in till Hbg för efterjobbetöl tillsammans med några av mina gamla kollegor. Himla tur det för Rögle är ju helt under isen. Lika miserabel inledning på den här säsongen som den förra. Alla inbillade sig att de såg ganska bra ut under försäsongen. Nu ligger de näst sist...

Idag blev det en tur ut i skogen. Fint höstväder. Blåsigt. Tio liter kantareller och trattisar. Lite myrtraskande. Väldigt fågel- och trollsländefattigt. Några ängspiplärkor, två svarta ängstrollsländor... Ja, det var väl allt?

Har alltid gillat den här lilla tallön i myrkanten. Vet inte säkert om den är på vår mark eller om den möjligen är precis utanför gränsen. Inte så märkvärdig egentligen förstås - liten och bara några enstaka träd - men det är något med den som gör att jag brukar stanna till. Kanske för att jag brukar komma fram till den efter att ha gått ett ganska blött parti där man ibland får balansera på tuvorna för att inte gå ner sig. Äntligen land liksom! Vila. Inte sällan brukar jag fika där, luta ryggen mot någon av tallarna. Kontemplera. Naturen är min kyrka! Idag dracks dock kaffet i skogen. 

söndag 21 september 2014

Sympetrum danae III

Det blev en hel del trollsländor i helgen. Totalt hade vi elva arter. En metalltrollslända blev nytt höstfenologirekord för Skåne. Tidigare setts som senast 17 september. Inga andra flicksländor än pudrad smaragdflickslända. Övriga nio var mosaiksländor och ängstrollsländor.

Den mest bisarra observationen var en vilt kämpande svart ängstrollslända nerdragen i ett hål. Ganska säkert en sandjägarlarv som var förövaren. Efter några foton drog jag upp sländan, men vi kunde konstatera att ett eller två bakkroppssegment redan var avätna, så den sattes tillbaka ner i hålet...

Gott om gungflymosaiksländor vid vår fina mosstjärn uppe på åsen. Inte helt lätt med artbestämningen starr/gungfly men på de bilder där det går att avgöra art var alla gungfly. Bilden ovan, på en flygande individ framifrån, är jag inte helt säker på, men jag tror att det är en gungfly. Helgens bästa bild blev nog dock en starrmosaikslända på en björkstam. Från en annan lokal.

lördag 20 september 2014

My Last Illusion

Det var riktigt länge sedan Walpurgis Queen of Saba fick sig några genomlyssningar. Inte omöjligt att det är tio år sedan den senast låg på skivtallriken. Jag ville komma ihåg att sången var på gränsen till outhärdlig, men den var inte alls så illa som mitt minne. Blir man mera förlåtande med åren? Hursomhelst, nu hör jag bara en fantastisk Pink Floyd-inspirerad spacerock, amerikansk västkustpsykedelia och klassisk krautrock. Fin keyboard genom hela plattan. A-sidan är förvisso halvblek förrutom titellåten (grymt gitarrsolo), men de båda långa spåren, What Can I Do (To Find Myself?) och My Last Illusion, på b-sidan är nästan så bra som det kan bli. Skivan har snurrat flera kvällar i veckan och den har fått sig en genomspelning även idag. Think Progressive-utgåva. Originalet kom 1972. 4/5. 


fredag 19 september 2014

Stethophyma grossum

Om man skulle börja med gräshoppor? Det här borde väl vara en kärrgräshoppa Stethophyma grossum? Så himla snygg! Den hade ett roligt, klickande ljud. På Wikipedia läser jag att det uppstår genom att den slår ut ett bakben bakåt, så att dess skenben stryker över vingens spets. Det kunde jag se tydligt att den gjorde, så därför tror jag att det är den, men jag är novis och det kanske finns snarlika arter som gör detsamma... Jag tänkte bli galen, detta är kanske inkörsporten?

torsdag 18 september 2014

Issoria lathonia

Storfläckig pärlemorfjäril, Issoria lathonia, har jag sett några gånger förr, men det var länge sedan och jag minns inte om jag någonsin fotograferat den. Då, för nästan tio år sedan, när jag höll på lite med fjärilar, så använde jag inte kamera. Försökte bara artbestämma. Bilden blev inte så bra, men eftersom det förmodligen är den första på arten så får den vara med... Sinarpsdalen.

2-5

Eftermiddagen i Sinarpsdalen på Bjäre. Därefter en kort tur till Skälderviken. Fantastiskt väder och en härlig dag så långt. Men så skulle man förstås gå och se Rögle efter dessa utflykter... Så bedrövligt dålig match av hemmalaget! Inget stämde och de blev totalt överkörda av Karlskrona med 5-2. Godnatt!

onsdag 17 september 2014

Sympetrum danae II

Det blev förstås nya framgångar för SD, inte minst här. I kommunalvalet finns det ingen brunare kommun, i riksdagsvalet var det åtminstone än värre i Sjöbo och kanske någon ort till. Olustigt och skrämmande och man blir liksom helt tom och matt... 

Fina kvällar dock. Har hunnit ut kort både igår kväll och ikväll för lite trollsländeletande. Försöker komplettera med de sena arterna i några mindre bra inventerade atlasrutor i närområdet. Få arter, bara haft blågrön och brun mosaikslända, blodröd och svart ängstrollslända. Den sistnämnda på bilden. En hona, ätandes på något obestämt kryp. Man kan ju hoppas på älglus, men det är det väl inte förstås. Varje kväll har jag haft ett tiotal i hår och skägg. Äckliga!

Och Rögle vann borta mot Mora igår med 2-0. 

söndag 14 september 2014

Sympetrum danae

Vallokalsundersökningen inte alltför upplyftande. Regeringsbyte förvisso, men Sverigedemokraternas siffror har nästan fördubblats och de är nu tredje största parti. Men kanske Fi kommer in...

En trollslända till från helgen, nämligen svart ängstrollslända Sympetrum danae. Hane.

Sympetrum striolatum

Mest umgåtts med danska vännerna i helgen. En del trollsländor och häng i haven. Totalt nio arter sländor. Brekille och reggae igår kväll och biljardspelande på natten. Idag har man varit och röstat och nu är det dags för valvaka. Rögle förlorade borta mot Björklöven med 3-2. Inte bra...

Större ängstrollslända Sympetrum striolatum. En hona. 

lördag 13 september 2014

3-2

Tillbaka i ishallen efter nästan fem månader (det kändes som att det var 14 dagar sedan) för att se Rögle premiärbesegra Timrå efter straffläggning och krampaktigt spel. Inte direkt en start som gav mersmak, men å andra sidan så brukar de ju förlora premiärer...

torsdag 11 september 2014

Sweet Morning Light

Responsen på min germanofilperiod när det gäller sjuttiotalsvinyler är obefintlig, men jag fortsätter oförtrutet. Nu blir det en tungviktare! Hörde Weed redan på 80-talet. Stor favorit och anskrämligaste omslaget, men min counterfeit försvann ändå i den bittra utrensningen kring mitten av 90-talet. P hade den på CD och under flera år var det en av standardplattorna tillsammans med Dungens Stadsvandringar, Novembers En ny tid är här och 2:a November, Fläsket Brinners Fläsket, någon samling med Hawkwind, Jan Johanssons Jazz på svenska, Pentagram, Black Keys och kanske några till i hennes bil på olika utflykter och semestrar i Sverige. Nu har Long Hair Music återutgivet Weed på vinyl och jag har äntligen fått tillbaka den i samlingen. Forfarande är det något osäkert vilka som medverkar på plattan, men troligtvis är det Bendt Hohmann, Werner Monka och Reinhold Spiegelfeld från Virus och Ken Hensley från Uriah Heep. Plattan är väldigt kort, bara 31 minuter musik, men å andra sidan så är den kanon rakt igenom. Öppningsspåret, Sweet Morning Light - som lika gärna kunde legat på någon av de första Heep-skivorna - är en av mina absoluta favoritlåtar överhuvudtaget. Den fantastiskt vackra Lonely Ship kommer inte långt efter. 1971. 5/5. Enjoy! 


Asterix

Alla vet att första Lucifer's Friend är ett av 70-talets bästa hårdrocksalbum. Många vet att samma gäng släppte ytterligare en platta samma år, 1970, men med bandnamnet Asterix. Någon har sagt till mig att den är medioker, någon annan att den är nästan lika bra som Lucifer's Friend. Minns att jag var nära att köpa den för ungefär 15 år sedan, men att jag retade mig lite på att den redan då hade börjat kosta en hel del (särskilt eftersom skivsamlarkompisarna hade köpt den för några tior eller kanske en hundring på 80-talets skivmässor) och det slutade med att jag släppte det hela... Nu har jag införskaffat en fulpress. 

Jag har faktiskt hört den någon gång tidigare, kanske t.o.m. haft den som bränd CD? Nu har jag dock lyssnat på riktigt några gånger. Det brukar bli så när vinyl gör entré i hemmet... Tyvärr måste jag säga att den inte alls är i närheten av det kommande mästerverket. Men man hör ändå, allt som oftast, givetvis, att det är just Lucifer's Friend (särskilt när det är John Lawton som sjunger förstås), men det är så mycket tamare. Inte allt samma pondus och energi och inte heller samma kvalitet i låtsnickrandet. Otroligt hur mycket bättre de blev på mindre än ett år! Jag tycker absolut inte den är dålig, missförstå mig inte. Skivan är ganska charmigt och har en skön 70-atmosfär, den kan mycket väl finnas i en välsorterad samling, men det är ingen Lucifer's Friend. En svag trea av fem. 1970.

onsdag 10 september 2014

Khan El Khalili

Agitation Free Malesch är förstås ett måste i krautrocksamlingen. Progressive, jazzrock, psykedelia, egyptenatmosfär, suggestivt meandrande synthesizers och lagom med galenskap. Mest låter det väldigt eget och väldigt tyskt, men jag hör även tidiga Pink Floyd och jammiga Grateful Dead. Både brittisk och amerikansk psykedelia alltså. Fast mest tyskt som sagt... Ibland svårlyssnat. Oftast njutbart. 1972. Min vinyl är en återutgåva från Amber Soundroom 2004...

söndag 7 september 2014

Ischnura pumilio

Det kändes som att helgen började redan vid lunch i fredags eftersom hela eftermiddagen tillbringades på Kullaberg. Geologisexkursion med ett gäng elever. Trevligt på alla sätt och vis. Hämtade min store grabb i Lund tidigt på lördagsmorgonen och körde vidare till Falsterbo Bird Show. Det blev inte så mycket fågelskådande - sträcket var mediokert, enstaka bivråkar och sparvhökar, några lärkfalkar och brunhökar och en havsörn - så det blev istället fokus på fjärilar och trollsländor. Sverigekryssade mindre kustflickslända Ischnura pumilio och så blev det en helt ny fjärilsart, nämligen rödfläckig blåvinge. 

Träffades såklart en massa folk som man känner genom skådandet och från fågelresor så det blev mycket babblande också. Köpte The World's Rarest Birds (Hirschfeld, Swash, Still) för ett moderat pris och fick den nyutkomna Dagfjärilar i Skåne alldeles gratis. Käkade i Lund och hälsade på i studentlägenheten innan jag körde hem. Alltid mycket att prata om så det var svårt att slita sig...

Idag blev det lite myrtrampande och några dammar i min nordligaste inventeringsruta. Ingen säker gungflymosaikslända idag heller. Att den ska vara så svår i den rutan... Starrmosaiksländor Aeshna juncea fanns det däremot gott om, liksom blågrön. Höstmosaiksländor Aeshna mixta, som vi hade i mängder nere i Falsterbo, lyste helt med sin frånvaro. En del ängstrollsländor, pudrad smaragd... 

torsdag 4 september 2014

320

Halmstad. Musikalen. Det slutade med en Taylor 320. Jag tänkte nämligen lära mig spela gitarr! Lite ångest för man borde klart varit ute en sådan här fin dag och inte suttit i en källare och plinkat på gitarrer. Men jag känner mig nöjd med mitt val och lunchade gjorde vi åtminstone utomhus...

Room Without a View

Smakprov från kommande EP:n.

Room Without a View