torsdag 30 april 2015

When The Raven Has Come To The Earth

Kanske ska man även ha den här japanaren i sin skivsamling. Strawberry Path ‎When The Raven Has Come To The Earth från 1971. Jag har det nu åtminstone. Det är oftast brötigt, skitigt och slarvigt, men ibland vill man ju ha sin rock just så. Blandad kompott. Några giftiga riff, vilda psykedeliska gitarrsolon, fasförskjutningar och andra stenade effekter, men också några tröttsamma spår. Tydliga influenser från Hendrix och Led Zeppelin. Jag var nära att köpa ett original en gång i tiden, men nu blev det en fulpress från Phoenix. Strawberry Path blev senare Flied Egg och släppte den ganska viktiga Dr. Siegel's Fried Egg Shooting Machine, men det får vi ta i ett annat blogginlägg.


måndag 27 april 2015

Empty Heart

Då och då har jag skrivit om skamplattor här på bloggen, alltså skivor man verkligen borde ha haft i samlingen sedan länge, men som av någon outgrundlig anledning dröjt. Jag har erkänt när skivan till slut införskaffats. Avbön helt enkelt... Nu är det dags igen! I en anständig samling med heavy blues psych ska man förstås ha både Blues Creation Demon and Eleven Children och Carmen Maki & Blues Creation. Få har dem i original, åtminstone den förstnämnda, men någon senare pressning eller counterfeit finns hos de flesta med en schyst heavy collection.

Mountain möter Black Sabbath möter Flower Travellin' Band på Demon And Eleven Children. Fantastisk gitarr från Kazuo Takeda rakt igenom - ibland låter han inte helt olik Tony Iommi - och soundmässigt är det helt rätt. En stonerrock-platta från 1971. Det är mera lågmält och bluesigt på Carmen Maki & Blues Creation, men där lyfter istället hennes sång låtarna. Båda är topp-10 från Japan och rekommenderas följaktligen. Återutgivningar på Bamboo respektive Phoenix.

söndag 26 april 2015

Blizzard

Det blev mycket musik i helgen. Efter dubbeltura, räkmacka, gammeldansk och pilsner gick vi på Progressive Circus 2015 på The Tivoli. Änglagård var ännu bättre än när jag såg dem på Melloboat 2013 och Caravan, som jag hade ganska låga förväntningar på, lät överraskande bra. Man blev lite glad av att höra dem, särskilt när de spelade For Richard och Nine Feet Underground. Demoner spelade kompetent jazzrock, men de var väl ganska tråkiga. Sonic Circus gick jag inte alls igång på. AnnaMy hörde jag bara slutet av och det var nog lite synd. Beardfish såg jag inte klart, för då var det dags för sista bussen. Emellanåt ganska bra dock. Själva arrangemanget och publikuppslutningen var väl sådär... Den här musikgenren drar mest medelålders män, det är lite tråkigt.

Idag har vi spelat gitarr hemma hos C. Lärt mig R och C:s låtar och så började vi på några till. Väldigt kreativa. Vi har helt olika bakgrund och musiksmak, men det känns spännande och är nog mera en tillgång än ett problem. 

Spelat skivor har jag också gjort. Den som snurrat mest idag är Truls Mörck. Han har ett intressant uttryck och låter inte som någon annan. Mestadels skön och avslappnad psykedelisk atmosfär. Kan höra hela plattan rakt igenom om och om igen. Truls har för övrigt lämnat Den Stora Vilan och är tillbaka i Graveyard, nu som basist. Vinyl. Fetish. 2015.

torsdag 23 april 2015

Time

Kväll i tjäderskogen igår. Rödhakar och trastar sjöng, morkullor drog. Tranor hördes då och då. Viss ljudkontamination från civilisationen. Ingen tjäder för mig, men andra hörde. Det gick fint att hitta ut ur skogen utan ficklampa i månskenet. Det var ju åtminstone bra.

Idag blev det ett litet ryck. Tvättat, äntligen skickat iväg kikaren för service (det borde jag förstås gjort i februari och inte nu när alla fåglar kommer...), varit på hatköpcentrumet och inhandlat jeans (kan man inte göra här på landet), köpt bensin till gräsklipparen, klippt gräsmattan, deklarerat, handlat, lagat mat, fikat med föräldrarna... Sedan fick jag besök och efter det orkade jag inte mer på den oändliga listan med göra-saker. 

Skivan/skivorna som snurrat mest de senaste dagarna är Gov't Mule Dark Side of the Mule. En helt otrolig live, inspelad 2008, där bandet bl.a. tar sig an inte mindre än 13 Pink Floyd-klassiker. Även om man någon gång saknar Pink Floyds speciella känsla och sound så är det mestadels suveränt och inte sällan sitter man där med gåshud. Man bör nog ha hela konserten, alltså inklusive de egna Gov't Mule-låtarna och ytterligare några covers som ramar in Floyd-setet (3-CD + DVD). Då förstår man helheten bättre. De är väldigt inspirerade redan från början, det hörs att de ser fram emot vad som komma skall, inte minst i Trane/Eternity's Breath/St. Stephen Jam. Sjukt bra! Annars finns plattan även som CD och dubbel-vinyl med bara Pink Floyd-låtarna.

söndag 19 april 2015

Southern Flood Blues

Helgen gick i vanlig ordning fort som bara den. Record Store Day igår. Inhandlade två vinyler. Big Bill's Blues med Big Bill Broonzy och Live med The Sensational Alex Harvey Band. Skivan som snurrat mest de senaste dagarna är dock Blues Pills Live. Köpte den både på vinyl och CD, för man måste ju ha någonting i bilen...

Igår hälsade vi också på danska vännerna som var uppe från Köpenhamn. Kaffe i haven såklart och lite spånande inför trollsländesäsongen som kanske, kanske kan dra igång nästa helg. Otåliga som vi är var vi sedan ute en stund och letade efter vinterflickslända. Ingen lycka, men det var härligt väder. 

Mycket gitarrspelande med R i helgen. Idag satt vi ute i solskenet och plinkade länge och väl. Helt förstörd i fingrarna nu. Men det är väldigt roligt och man blir ju faktiskt något lite bättre när man spelar ofta...

söndag 12 april 2015

Blue moods

Igår var det varmt och t-shirt-väder, idag var man rejält påpälsad för att klara dagens tidiga exkursion på en myr i grannkommunen, men frös ändå. Trevlig vandring i trevligt sällskap och efter fikan, intill en fin mossgyl, blev det t.o.m. cigarr. Min första sedan nyårsafton i Colombia. Med andra ord så var det ganska uthärdligt trots allt.

lördag 11 april 2015

Motacilla alba

Fantastiskt väder. Inventerat tjäder i bara t-shirt (Blues Pills-t-shirt that is). Synd att man inte ser några tjädrar bara. Idag inte ens spillning efter dem. Nåja, det var härligt i skogen ändå. Låg en lång stund på marken på en tallö i myren och bara njöt. Somnade nästan. Inga jobbiga insekter den här årstiden...

Dagens huvudlokal ser så bra ut. Det finns fin variation, mosse med mycket tuvull, blöta laggkärr, fina öar med större tallskog, rikligt med bärris. Man tycker helt enkelt att det förefaller vara perfekt. Har haft tjäder där förr, men det är länge sedan nu. När de väl försvinner verkar de inte komma tillbaka. 

Hade svårt att hitta idag. Mycket har förändrats runt om lokalen. Det var skogsvägar som var helt igenväxta och på något hygge, efter stormen Gudrun, fanns nu mer eller mindre ogenomtränglig, självsådd björk. Visste inte var jag var emellanåt, men till slut hittade jag ut ändå.

Igår blev det lite gitarrspelande utomhus hemma hos M innan vi fortsatte kvällen med att spela skivor från jukebox. Det var roligt! Bästa sättet att spela singlar. Så många klassiker han hade fått i den! Ljudet svajade något, men det var mest charmigt.

Ett säkert vårtecken är förstås sädesärlan. Såg min första igår, men idag fanns de lite överallt.

torsdag 9 april 2015

Vilodag

Det är skönt med de lediga torsdagarna. Särskilt om man har varit och turat med gamla kollegorna på onsdagskvällen... Trevligt att träffa alla, saknar dem ibland. Saknar faktiskt Hbg lite också. Efter turan blev det Bishops Arms. Sådan lyx är det ju inte mycket av här på landet...

Vanliga promenadrundan. Nya små föl. De är för härliga! Nyfikna på livet. Det är lite vingligt, men de ska ändå försöka hoppa och leka. Några nya årsarter fåglar och på bitterskråpslokalen fanns det mängder med nässelfjärilar och påfågelögon. Härligt väder.

Tänk att jag har bott i den här lilla byn i nästan hela mitt liv. Fyra år i Lund och kanske fem nere i huvudorten. 53 invånare är vi visst. Enligt SCB. 

tisdag 7 april 2015

Sturnus vulgaris

Kylig och lite blåsig kväll, men vi pälsade på oss och åkte till en nära lokal för att se på stararnas sällsamma skådespel innan nattkvist. Mindre flockar samlades så småningom till en stor och kanske var de till slut tusen individer som rörde sig synkroniserat fram och åter över vassarna i den igenväxande sjön. Väldigt låtande när de satte sig i några trädtoppar alldeles nära en kortare stund. Verkligen något att se och uppleva i svensk natur. Brunhökar, vattenrall, trastsång m.m. i all ära, men denna kväll var stararnas.

måndag 6 april 2015

Påsk

Påskledigheten över. Det har varit väldigt intensivt och fulltecknat. Besök från Dalarna i dagarna fyra. Vi började med skivspelarkväll i grannkommunen på skärtorsdagen och körde sedan en dito hemma hos mig på långfredagen. Väldigt många plattor blev det! Eller enstaka låtar från plattor. Jag skulle inte kunna rekapitulera ens en fjärdedel, men det var mycket jag egentligen hade tänkt komma ihåg, särskilt de som spelades av andra och som åtminstone då kändes som oumbärliga i samlingen... 

Tjäderinventerande varje dag utom långfredagen. Dåligt resultat. Knappt några spår av dem alls, men det var trevliga turer ändå och det tyckte sällskapen som var med också. Inga livs levande tjädrar alltså, men någon ny fågelart för året varje dag tror jag, fiskgjuse och skogssnäppa idag t.ex.

Roligaste festen i lördags. Sällan skrattat så mycket. Helt nykter var jag dessutom. Förra sommarens försök att väga våra hjärnor på en badrumsvåg var åter uppe för diskussion och analys och de som inte hört om denna galenskap tidigare skrattade så de tjöt. Lite gitarrspelande blev det också. Nåja, nu ska man jobba igen och ångesten är total. Resten av kvällen blir det förberedelser inför morgondagen. Fuck!

torsdag 2 april 2015

Piękno

Skönt att ha fått in ytterligare en Breakout-platta i samlingen. Nämligen deras andra, 70a. Eller tredje om man räknar första, då de hette Blackout, som en Breakout-skiva. De är fantastiska! Håller dem lika högt som Cuby + Blizzards, Fleetwood Mac, The Aynsley Dunbar Retaliation, John Mayall, Chicken Shack och Savoy Brown när det gäller europeiska vita bluesband. Saknar fortfarande några stycken, inklusive de som står i Mira Kubasińskas namn. 

Älskar Tadeusz Nalepas och Mira Kubasińskas röster och sångmelodier och att de sjunger på polska. Blues och jazz och ibland annat som man blir både glad och melankolisk av. Tadeusz Nalepas gitarrspel är ofta vemodigare än någon annans. Inspelningarna låter dessutom nästan alltid väldigt tunna och enkla och oproducerade, men också organiska och intensiva och det ger musiken en speciell atmosfär. 70a var inget undantag. Två genomlyssningar och man börjar nästa lipa. 

Högst på önskelistan står nu Na drugim brzegu tęczy. Jag hade den hemma i säkert ett halvår och vid ett tillfälle (en inte helt nykter skivspelarkväll) så blev jag oerhört förvånad över att hitta den i en bunt med skivor, lutad mot någon vägg. Jag kunde inte begripa när jag hade köpt den, men jag var väldigt glad. Någon dag senare kom jag på att jag lånat den av en kompis och det var ju lite snopet... Den måste in!

onsdag 1 april 2015

April

Tjäderinventering. Traskade mig svettig på några myrar för att eventuellt stöta upp någon fågel, eller åtminstone hitta skitar efter dem. Tuvullen blommar och då blir den favoritfödan under en tid på våren. Spillning av tuvullsdiet lyser svartvitprickiga på långt håll och brukar vara lätta att hitta.

Fann dock bara några äldre korvar med tallbarr i. Troligtvis från en höna. De var på väg att lösas upp i höljan de låg i. Tuvullen var definitivt betad på något ställe, men uppenbarligen inte av något skogshöns för det var helt tomt på skitar.

Här fanns en stor skog förr. Jag brukade sitta i den, nära myrkanten, och lyssna efter tjäderinflog. Dold från vaksamma fåglar i det skyddande mörkret. Många minnen. Det kan jag inte göra fler gånger i min livstid. Jag blir ledsen av kalhyggen. Givetvis har det planterats gran.

The Dragonflies and Damselflies of Eastern Africa

Beställt The Dragonflies and Damselflies of Eastern Africa - Handbook for all Odonata from Sudan to Zimbabwe av Klaas-Douwe B Dijkstra och Viola Clausnitzer. Den kom ut i november, men först nu tog jag tag i det. Vad jag ska ha den till får ni lista ut själva...

Har sett den här intressanta filmen också:

Aquamaria

Nu har jag halvdissat senaste Colour Haze, men likväl hamnat i en lyssningsperiod av deras katalog, har ju samlat på mig ganska många av deras utgivningar. Det är väl inte mer än rimligt att jag lägger upp något som verkligen sticker ut och är sjukt bra. Aquamaria från Tempel får det bli. Grym platta och låt. Inhandlades 2008 efter den magiska spelningen på Burg-Herzberg-festivalen den sommaren. Tempel släpptes 2006 och är full av inspiration, kreativitet, atmosfär och känslor. Tiden/året känns både som alldeles nyss och ganska länge sedan. Jag var nyförälskad och allt jag hörde med Colour Haze gick rakt in i mig. En period och ett emotionellt tillstånd av total absorption. Av allt. Håll till godo.