tisdag 31 oktober 2017

v 44

Fyra dagar i London. Flera bra konserter. Southbound på 100 Club på fredagen, Gov't Mule & Kenny Wayne Shepherd band på Indigo, O2 på lördagen och Chris Corcoran Trio på Ain't nothin' but the blues på söndagen. Kanske inte Gov't Mule riktigt levde upp till förväntningarna. Bara ett set och för mycket från senaste skivan, men avslutningen med Statesboro Blues med gästande Kenny Wayne Shepherd och extranumret Whipping Post med Bernie Marsden var grymt. Kenny Wayne Shepherd, som spelade ett längre set, var däremot en veritabel överraskning. Vilken gitarrist!!! Träffade R på Ain't nothin' but the blues. Han har börjat jobba/forska och allt verkar flyta på. 

Annars blev det mest pubhäng och vinylletande. Eller bara det i princip... Jag hittade inga överdrivet intressanta skivor, de andra hade nog lite bättre jaktlycka. En Alexis Korner Blues Incorporated, Roy Harper Man & Myth (behövde vinylutgåvan av den...), Bob Seger Ramblin' Gamblin' Man, Isotope s/t, Kenny Wayne Shepherd Band Lay It On Down, Townes van Zandt Live & Obscure, New Riders Of The Purple Sage ‎Powerglide och en CD med Southbound... Skivmässan på Catholic Centre i Chiswick var inget vidare, jag fick inte med mig en enda platta därifrån, men det var trevligt med pub vägg i vägg med kyrkan. Billigaste ölen där! Två gånger blev det Portobello Road. Inte fått upp stereon ännu, så jag vet inte om skivorna håller den visuella granskningen.

Givetvis blev jag sjuk direkt jag kom till London. Inte så konstigt med tanke på vilken stress jag levde med veckorna innan avresa. Ont i halsen, småförkyld och värk i hela kroppen. Tack!

Inga kommentarer: