söndag 31 december 2017

2017

Jag har för vana att skriva en årskrönika på bloggen. Det blir en i år också. På många sätt har 2017 varit ett rätt bedrövligt år. Hälsan har inte varit den bästa, högt blodtryck, utmattningssyndrom och depression, tennisarmbåge deluxe, varit tämligen osocial och flyttat ännu en gång. Läkemedel har dock fått mig någorlunda på fötter igen och det känns ganska okej att bo i lägenhet och att ha 100 m till jobbet. Det är bekvämt och på sätt och vis väldigt bekymmersfritt, även om jag förstås egentligen trivs bäst på landet. Vi får se hur länge jag står ut...

Jag fick för mig att jag skulle gå femtio varv runt Rössjön under året. Till en början promenerade jag i alla väder. Det var riktigt jobbigt ibland när det var isande vindar och inte sällan frös jag om både händer och fötter. Så småningom blev konditionen bättre och det gick lättare när våren anlände. Ett tag var jag inne på att försöka få till 100 varv istället, men när det blev klart att jag skulle flytta och allt jobb det innebar så rann det ut i sanden. Det stannade på sextio varv. 70 mil. 113,5 timmar. Nu har jag tappat flåset helt. Måste hitta någon ny runda här i närheten och börja gå igen. Jag mådde klart bättre av att ha bra kondition. Förmodligen är promenerandet bra för ryggen dessutom. Dock blev det ingen förändring av blodtrycket. Undrar om jag lever i 10 år till?

Det blev många resor utomlands i år. Förskräckligt många till och med. Till Azorerna med skolan, en resa med fokus på trollsländor till Marocko, det kanske mest magiska fågelskådaräventyret ever till centrala Amazonas, en resa till London för att se Gov’t Mule och ett eTwinning-kontaktmöte i Sopot i Polen. Det är något hela tiden... Här hemma har det dock inte blivit så mycket flängande. Det blev ingen skivmässa i Hova i år. Hoppas jag kan åka till sommaren... Slottsskogen Goes Progressive i Göteborg, några konserter i Malmö och Helsingborg och någon enstaka tur ut till Skälderviken eller Kullahalvön för att fågelskåda.

Jag var igång en del med fåglarna redan i början av året, men mest i hemkommunen (som jag inte bodde i då) och sedan blev det en del trollsländor, men betydligt mindre än vanligt. Mest höll jag på själv. Jag vet knappt om det blev något tillsammans med N överhuvudtaget? Nej, jag har verkligen varit osocial det här året, även om jag kanske skärpt mig något lite på senare tid.

Bandet gjorde bara en enda spelning under året och det blev på en fest uppe i Kinna för några månader sedan. Vi brukar spela 5-8 gig om året så det måste väl vara all time low. Vi har dock gjort lite låtar nu och planen är att spela in en tredje fullängdsskiva. Det skulle kännas roligt att kunna åka ut med något nytt. 

Att följa Rögle är ett sant självplågeri. Jag har nästan tappat orken. Kaotisk säsong hittills. Ledare och spelare som har fått lämna, uteblivna resultat och sist i SHL. Kanske har de ändå något på gång, de vann övertygande hemma igår med 4-1 mot HV71. Ska det gå att undvika kval?

2018 måste bli ett bättre år på många sätt. Hursomhelst, då var det dags för årets bästa skivor och konserter. Som alltid svårt och kanske jag har glömt bort något, men här kommer de vanliga listorna:

Årets bästa skivor, utgivna 2017, utan inbördes ordning:

1. Simo – Rise & Shine
2. Chris Robinson Brotherhood - Betty's Self-Rising Southern Blends Vol. 3
3. Gov’t Mule - Revolution come revolution go
4. Blues Pills - Lady in Gold: Live in Paris
5. Agusa – s/t

Bubblare: Roger Waters – Is This the Life We Really Want?, Horisont – About time, Troubled Horse – Revolution on repeat, Chris Robinson Brotherhood - Barefoot in the head, Five Horse Johnson - Jake leg boogie

Årets bästa skivor, utgivna tidigare år.

1. Israel Nash - Rain Plans
2. Chris Robinson Brotherhood - Phosphorescent Harvest
3. The Marcus King Band – s/t
4. Cement – Utmaningen
5. The Bob Seger System – Ramblin’ Gamblin’ Man

Bubblare: The Marcus King Band - Soul Sight, Chris Robinson Brotherhood - Anyway You Love, We Know How You Feel, Circles Around the Sun - Interludes for the Dead, The Rides – Can't get enough, Bang – Death of a Country.

Årets konserter:

1. Israel Nash – The Tivoli, Hbg
2. Abramis brama – Rockbåten, Hbg
3. Bang – Plan B, Malmö
4. Høst – Slottsskogen Goes Progressive, Gbg
5. Kenny Wayne Shepherd – London blues fest, Indigo O2, London

Jag lämnar Gov’t Mule i London utanför topp 5 alltså…

Då återstår bara att önska gott nytt år! Alla bilder från Amazonas. Hälften av dem tagna med mobilkameran.

Inga kommentarer: