fredag 22 december 2017

If seeing is believing, then experiencing is being

Jag var i den lokala skivaffären i onsdags för att köpa en julklapp till skolans julfest. Det blev två singlar med julmusik. Jag kände att jag borde köpa en skiva till mig själv också och efter att ha bläddrat lite förstrött i backarna med nyinkommet så fastnade jag för Music From The Motion Picture Sound Track Zabriskie Point. Inte ett original (som inte på något sätt är särskilt svårt) utan en senare US-pressing på MCA och med cut-out. Hursomhelst, nu ska ni få höra. Jag har aldrig hört skivan (och inte sett filmen) vad jag minns och inte heller de tre Pink Floyd-spåren ens på nätet! Fast att det är mitt absoluta favoritband och som jag intresserat mig för nästan hela livet, så har de gått mig förbi. Come In Number 51, Your Time Is Up är jag förvisso bekant med som Careful With That Axe, Eugene, detta är en senare inspelning i en annan tonart och med än värre avgrundsskrik från Roger Waters, men Heart Beat, Pig Meat och Crumbling Land var helt nya för mina öron. Denna skiva ska man såklart ha i ett original i samlingen. Får åtgärda det.

Ett annat nyförvärv - det är kanske en månad sedan jag tog in den - är Blues Creations debutplatta från 1969. Nypress från Barnyard 2016. Inte alls i samma klass som Demon & Eleven Children, men fantastisk på ett annat sätt. Tunga, stökiga och skitiga versioner av ett gäng bluesörhängen som Checkin' Up On My Baby, Steppin' Out, Double Crossing Time, Spoonful och All Your Love. Man kan bara älska när japaner, fullastade med distortion och jävlar anamma, plågar sig igenom sådana klassiker. Gitarren skär genom märg och ben och det är helt enkel underbart primitivt. 

2 kommentarer:

Tobias sa...

Du skriver så inlevelsefullt att jag trots det måste spela Zabriskie Point. Ändå har jag ägt skivan i snart 30 år! Ny tonart i en låt? Måste dissikeras 😀

Cuby sa...

Den spelas i E och inte i Ciss,