tisdag 16 januari 2018

Bortglömda skivor i min samling IV

Nu har jag lyssnat på Porcupine Tree On the Sunday of Life.... tre kvällar i följd. Det är den enda skivan som snurrat! Jag har dålig koll på PT - förutom denna har jag bara Fear of a Blank Planet. Jag har helt enkelt inte riktigt gått igång på dem, trots att det finns många i bekantskapskretsen som håller bandet högt. Har fått för mig att det är lite för mycket metal för mig. Hursomhelst, Tree On the Sunday of Life.... har inget med metal att göra, utan är rakt igenom en galet bra psykedeliaplatta. Vad jag förstår så står den inte så högt i kurs hos PT-fansen, då den helt enkelt inte låter som det som komma skall. En del betraktar den inte ens som den riktiga debuten.

Skivan är ihopsatt av material från två demokasseter, Tarquin's Seaweed Farm 1989 och The Nostalgia Factory 1991. Musiken är ett mischmasch av psykedelia, ljudeffekter, trummaskiner, spoken word, smurfsång, techno pop och Gud vet vad. På första sidan osar det Hawkwind och över många låtar på de tre andra låter det mycket Pink Floyd. Allt ändå med en egen touch. Högklassigt musicerande och Steven Wilson visar vilken begåvning han var redan som 20-åring. Wilson spelar i princip alla instrument själv och särskilt gitarrspelet är anmärkningsvärt. Jag har alltså först nu fattat hur bra denna är! SOTs: Radioactive Toy och It Will Rain For A Million Years, men jag gillar hela skivan. Fast att den kanske inte hänger ihop, så tycker jag att den bör höras i sin helhet och från början till slut. Detta var en platta som jag definitivt inte haft framme ur hyllan på 10 år. 

Inga kommentarer: