lördag 1 december 2018

Magic Carpet Ride

Chris Robinson Brotherhood ‎- Betty's Midwestern Magick Blends Vol. 4 släpptes förra fredagen, men anlände till mitt hem först i början av veckan. Nu har de tre skivorna spelats igenom några gånger. Ljudet är suveränt och bandet gungar på som bara de kan. Bäst är de i Forever As the Moon, Narcissus Soaking Wet, Magic Carpet Ride och i Somewhere Past The Sunset (vilket sväng!!!). Steppenwolf-covern har ett riktigt ruggigt gitarrsolo. Annars kan jag tycka att Neil Casal kan vara lite kantig emellanåt, men här flyter det verkligen på. Jag tyckte Betty's Self-Rising Southern Blends Vol. 3 var dyr, men den hade två CD-skivor som bonus. Vol. 4 kostade ytterligare några hundralappar och det fanns inget extra lullull...

Gunget ‎- Himlen Är Skogens Tak släpptes också förra veckan. Hur många bra svenska band finns det egentligen? Det tar aldrig slut... Gillar den riktigt mycket. Soundet är förvisso inte så organiskt som jag skulle önska, men låtmaterialet är generellt starkt. Trevligt med tung rock på svenska!


Inga kommentarer: