Boss of the blues

Det är förstås utomordentligt trevligt att studera elitserietabellen nu efter att nästan 1/3 av omgångarna är spelade. Rögle har fortfarande fler ordinarie spelare skadade än något annat lag och fortsätter ändå att övertyga. Igår mot Brynäs i Gävle låg Kenny febersjuk på hotellet, de spelade tydligen sin sämsta elitseriehockey hittills, men vann ändå. Starkt! 4:e plats, 2 poäng färre än Skellefteå i topp. Underbart!

Nu tycker jag kanske inte att B.B. King är Boss of the blues, men det är plattan som snurrar just nu. Och visst är det bra! Ett fint original på Kent, inköpt för två veckor sedan hos Roadhouze i Hbg för 50 spänn.

Höstlovet försvann snabbt, redan fredag kväll. Inte gjort mycket vettigt, men det har nästan varit skönt. Skådat lite, lyssnat på musik, läst. Lovet borde vara två veckor långt tycker jag...

Electric Mud

Jag kom precis på att jag måste ha Muddy Waters Electric Mud på vinyl och med några snabba klick på ebay så var det ordnat. Ett osprättat exemplar. The infamous somebody-put-something-in-the-Waters LP. Skivan han själv hatade. Inget för bluespuritaner men om man tycker att det är härligt utflippat med ultrapsykedelisk gitarr rakt igenom varenda låt och älskar Muddy Waters så är den ett måste. Det var dagens tips men alla som läser denna blogg har såklart den redan stående i hyllan...

Otur

I folktron ansågs det förr otursbringande att se en varfågel. Jag tycker alltid att det är tur för de är intressanta att studera. Dagens individ ryttlade ovanligt mycket. Eller jag kan inte påminna mig att jag tidigare sett någon ryttla så frekvent. Fick t.o.m. en bild på den när den stod helt still i luften några sekunder. Förstoras genom klickning på bilden. Inte hundra skarp och jag har förstås beskurit den rejält och så är det lite synd med ledningarna i bakgrunden...

Wizards from Kansas

Jag köpte nog bara bra skivor i lördags, men den som stack ut mest var definitivt Wizards from Kansas. Efter 5-6 genomspelningar skulle jag vilja säga att det är ett mästerverk! Melankolisk psykedelia som påminner en hel del om Quicksilver Messenger Service och Grateful Dead i sina jazzigare och jammiga stunder. Suveräna låtar med de vackraste ackordföljderna, snygga sångmelodier och sångharmonier, grym trummis och underbar psykedelisk gitarr. Vad mer kan man önska sig när man ligger på soffan och det är värsta höstrusket ute?

Jonas, den turgubben, hittade förstås ett original i en loppisback för en tia för något år sedan. Mitt exemplar är såklart en reissue, men nu inleds jakten på ett original.

2-3

I torsdags var det inte så muntert att på plats i Lindab Arena se Rögle snurra och vrida och trampa i sarghörnorna och bakom mål, och snurra och vrida ännu lite mer men ändå inte riktigt få till det, och till slut förlora mot Skellefteå med 2-1. Efter första två borde de haft en hygglig ledning mot defensivt grishockeyspelande SAIK, i tredje körde de fast totalt. Men, men... Jag köpte mig en Rögle-t-shirt och den hade jag på mig idag hemma i soffan när de tog en finfin skalp på bortaplan mot Färjestad. Snart halva laget skadade, men de vinner ändå. Underbart! Kanonstart av nye målvakten Jürgen Penker!

Vinylpågarna hade sjukt mycket bra skivor i affären idag och jag vågade inte ens bläddra igenom alla fack då det snabbt blev en fin liten hög. Både begagnat och nytt. Äntligen har jag fått höra första Soup! Naturligtvis inget original, men det har jag aldrig ens vågat drömma om. Vilken fantastisk gitarrist Doug Yankus var! Jazzigt och bluesigt och psykedeliskt... Cold Sun åkte såklart med hem - men är ännu osprättad - och Johan var förstås omåttligt nöjd med att ha knäckt både Robban och mig med holländska DeWolff. Tre ynglingar med fet hammond och apbra gitarr. Hur ofta köper jag en CD-ep för 80 spänn? Troligtvis är det första gången... Nästa helg är det skivmässa i Ängelholm, Vinylpågarna har söndagsöppet och förmodligen har Sivan bakat de smarrigaste kakorna. Hopplöst!

Causa Sui

Smakproven, långa sådana, från "Summer Sessions vol 1" med danskarna Causa Sui på deras myspacesida låter jäkligt intressanta, så vi nordvästskåningar får väl hoppas att den står hos Vinylpågarna på lördag!

http://www.myspace.com/causasui

Tobias prövade nyss ett lömskt och finurligt försäljningsknep när han skickade ett mms med en nyanländ vinyldyrgrip, nämligen Cold Sun "Dark Shadows" från World in sound till mig. Listigt! Köpa, köpa...

Annars är såklart Rögle den bästa antidepressiva medicinen för tillfället. Femma i tabellen och målgladaste laget i serien med först till 40 pytsar. De skulle ju ligga sist och absolut inte klara en enda match utan Kenny Jönsson. Alla älskar vi underdogs!

A drug induced haze

The Beginning "This is..." spelades in 1998, men fick ingen release förrän 2004 då den gavs ut på CD av Molten Records. Finfina tyska Elektrohasch släppte den på vinyl förra året. Riktigt bra platta och en växare. I det bästa och längsta och det mest psykedeliska spåret "Baby's Takin' Me For a Ride (And The Sun Ain't Never Gonna Set)" får man sig en rejäl dos sinnesutvidgande jazzig psykedelia som osar San Francisco lång väg. Så bra! Av låtarna på deras myspacesida rekommenderar jag en lyssning på "Blue Honey".

"The overall result is a sound that's part Led Zeppelin, The Rolling Stones, Yesterdays Children and Quicksilver Messenger Service..." Elektrohasch.

http://www.myspace.com/thebeginningthisis

Om man inte är sugen på nyare psykedelia så slår jag ett slag för en i veckan avdammad gammal goding, nämligen Catfish "Get down" från 1970. Skitig blues och psykedelia i en angenäm blandning. Bob Hodge har den där råa whiskyrösten vi alla älskar och när han har rökt på ordentligt i avslutande 9.30-minuterlåten "Reprise: Catfish/Get high, get naked, get down" så är dessutom hans wah-wah-gitarr så bra som det någonsin kan bli. SOT: "The Hawk".

I can't stop crying

Claude Smith, "Blue Smitty". Så bra!!! På Chess-samlingsplattan "Drop Down Mama" har Smitty med två spår "Crying" och "Sad Story". Jag måste säga att blues blir inte bättre än så här! Intensiv, aggressiv, rå och blödande gitarr. Suverän sång och värsta texterna. Spelade med Muddy Waters på 40-talet, men mer hittar jag inte om honom. Bland det bästa jag hört! Seriöst! Att det kunde låta så tungt och rått 1951! Pianist, basist och trummis okända enligt konvolutet... Överhuvudtaget var det här en kanonsamling med för mig mer eller mindre okända bluesgubbars inspelningar från ca 1950. Johnny Shines vibrato skojar man inte med och även Floyd Jones och Big Boy Spires är nya favoriter. Skivan hörd i sin helhet fem gånger under en och samma kväll! Ibland är det femtiokronorsplattorna som är bäst!

Rögle tog poäng i sjätte raka trots skador på snart halva truppen och utan fältherren Kenny Jönsson som fick kasta in handduken febersjuk efter värmningen. Imponerande!

Rare vinyl

Har inte läst Record Collector på hundra år, men årets novembernummer, som bl.a. listar de 200 sällsyntaste UK-plattorna, inhandlades häromdagen. Alltid roligt att läsa om rarrisar och frossa i och förfäras över de höga priserna. Artiklar om Peter Green och Dr John. Dessutom recensioner och annonser i massor såklart. En, för mig, ny liten spalt heter "eBay-O-Meter" och listar månadens 10 saftigaste bud. För mest pengar gick Beatles "Please please me", UK-original med gold Parlophone label. 2500 pund. Mera chockerande, på fjärde plats, Cressidas debut som UK Vertigo Swirl för £1220.

Lite sugen på Rare Record Price Guide 2010 som släpps nu i oktober:

http://www.recordcollectormag.com/rare-record-info.php

Vinylpågarna frestar med att de ska få in högvis med vinylefterpressar på rara vinyler nästa helg, bl.a. Cold Sun från World in Sound. Men jag har ju mitt totalt misslyckade köpstopp att tänka på...

3-2

Charles Walker and the New York City Blues Band "Blues from the Apple" var ju riktigt bra, särskilt de instrumentala låtarna "Scratch My Back" och "It’s Changin’ Time" med Bill Dicey på munspel. Underbart skitigt och stort sound. Sedan spelar även Larry Johnson trynorgel på ett spår. Johnson känner jag bara som sångare och gitarrist, eller egentligen har jag väl knappt hört något mer med honom än hans version av "Catfish Blues" på Blue Horizon-samlingen "How blue can we get?". Den är outstanding och någon gång ska jag väl hitta hans Blue Horizon-platta "Presenting The Country Blues" för en överkomlig summa. "Blues from the Apple" på Oblivion Records. Never seen before.

Underbart med tre nya pinnar till Rögle igår. Fin stämning i nya hallen och jag saknade inte den gamla ett dugg. Domaren höll på Linköping och RBK fick ytterligare en spelare på skadelistan, men de körde på ändå och var väl värda vinsten. Jag tog mina första två bilder med min mobil. Kanonkvalitet! Det ska alltså föreställa de stolta rögleiterna, ungefär mitt i bilden, som tackar klacken för deras massiva stöd under matchen.

Vilsen

I lördags plockade vi trattisar. Trattkantareller alltså. Härligt i skogen, höstigt, men varmt och skönt. Dock sparsamt med fåglar. Några små meståg, kraxande korp. Gärdsmyg. En tur ut på myren. Tyst och ödsligt inför älgjakten. Finns det något mer skönt melankoliskt än en tyst myr i grått ljus? Godaste svampsmörgåsarna. I söndags repade Skånska Mord, inspelningsplanerna fortskrider och de nya låtarna är de bästa. Blondinbella har slutat blogga. Ikväll ska jag se Rögle mot Linköping i Lindab Arena. Förra helgen njöt jag av Teater Foajés uppsättning av Fröken Julie. Trevlig fest efteråt på Drakabygget. Hursomhelst. Nu ska vi ha matteprov.

Tidlöst

Det är väl lika bra att jag erkänner. Jag råkade gå inom Roadhouze idag igen. När jag stod där och sprätte bland tröstlöst mediokra och unkna vinyler (jag fick ändå med mig 4 st till slut) så kom det in en snubbe och ville avyttra några CD-plattor. En var AC/DC och "kostade 250 kr hos Sweden Rock". Sedan tyckte jag mig höra summan 100 kr nämnas. Hursomhelst, nu kommer det intressanta. Affärsinnehavaren betalade med pantflaskor! Eller om han gav honom en del cash och en del pantflaskor. Två kassar. Försäljaren tyckte det var helt okej, det var nog inte första gången, och lommade glatt iväg med sina kassar. Eller, det var kanske inte alls särskilt intressant förresten...

Charles Walker and the New York City Blues Band "Blues from the Apple". 1974. Ingen aning, men några roliga gästartister. En samling med Johnny Shines, Robert McCullum, Honey Boy Edwards, Floyd Jones, Claude Smith m.fl., en dubbel med Little Walter och "Springlekar och Gånglåtar" med Kenny Håkansson. Helt idiotiska köp antagligen.

Sedan var jag och såg utställningen "Disarming Matter" på Dunkers kulturhus. Konstverk vars form eller metod är beroende av deras egen förstörelse eller upplösning. En dörrmatta, ett däck som står och spinner mot en vägg och långsamt nöts ned, ett hus som konsumerar sig själv i sin spis, en stor hydralisk kolv som sakta knäcker en trästock...

Tiden är den substans som jag är gjord av. Tiden är en flod som rycker mig med sig, men jag är den floden, den är en eld som förbrukar mig, men jag är elden. Jorge Luis Borges.

I started out with nothin and I still got most of it left

Mitt skivköparstopp höll bara en knapp vecka! Oväntat! Seasick Steve "I started out with nothin and I still got most of it left", slafsig uteliggarblues på CD från We Love Music, f.d. Folk & Rock, inhandlades idag. We love music är en trevlig affär, även om de bara säljer CD. Bloggar gör de också. Nåja. Roadhouze har plötsligt fått in en massa vinylbackar i affären igen. Alla vinyler kostar 50:-. De flesta vill man naturligtvis inte ge 50 öre för, men jag fick ändå plockat med mig 5 st.

Det finns gott om Seasick Steve-videos på tuben, någon av de här kanske kan smaka:

http://www.youtube.com/watch?v=352dOwDnSZU&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=pUzmZvwMNsw&feature=related

The Eclectic Measure

Vilken platta "The Eclectic Measure" med belgiska Hypnos 69 är! Har inte hört på så mycket annat senaste dagarna. Vet inte hur de ska kategoriseras. Melankolisk progressive med en del psykedeliska inslag. Kanske drar det åt spacerock ibland. Pink Floyd-stämningar här och var. Massor med mellotron, en del bubblande synthar och ibland saxofon eller klarinett (sic!). Suverän gitarr och tung bas rakt genom hela plattan. Bäst är titellåten och avslutande "Deus Ex Machina" men det finns inte ett svagt spår. Fin, limiterad vinylutgåva från Elektrohasch, men de kunde korrekturläst CDns booklet bättre. "Tacklistan för lång för att få plats i åttasidorshäftet" passar inte så bra på en vinyl med uppvik och utan booklet... Dessutom några omotiverade radbrytningar i texterna.

http://www.myspace.com/hypnos69

Såg bandet i somras i Tyskland. De lät suveränt bra, men aningen tyngre än på "The Eclectic Measure". Nästan stonertunga. Har även en tiotumssplit med Colour Haze, men där är de inte överdrivet intressanta. "The Eclectic Measure" är däremot ett måste.

Jean-Marie Gustave Le Clézio. Ingen aning förstås, men blev lite intresserad efter att sett Babel igår kväll.

In the future

Favorite psych-and-prog-spiritual pioneers BLACK MOUNTAIN are back with "In The Future", their second full-length album that resonates with the same epic ring, beloved deep rock touchstones and genuine folk fragility that made their self-titled debut full-length an instant classic. The new album possesses immense breadth, seamlessly showcasing short and classic folk-pop gems along with driving modern rock masterpieces, peaking with "Bright Lights", a seventeen-minute multi-dimensional opus that gives Pink Floyd's "Echoes" a run for its money.

Riktigt så bra är den naturligtvis inte, men efter 6-7 genomlyssningar så finns det några spår som når upp till Uncut-CDn:s "Wucan", nämligen "Tyrants", som finns att höra på deras myspace-sida http://www.myspace.com/blackmountain och den långa episka "Bright Lights" som nämns ovan. Bäst är det när Stephen McBean och Amber Webber sjunger tillsammans. Vet inte riktigt vem Amber Webber låter som men jag tänker lite på P J Harvey ibland och Grace Slick någon annan gång... Till dubbelvinylen får man även en nedladdningskod som gäller 24 h.

Som helhet är "In the future" bättre än debuten, men det finns två låtar på den som man inte kan leva utan, "Don't run our hearts around" och "Set us free", så jag får lov att rekommendera båda...

Skivletande är lite som fiske

Adrenalinkicken får man ju när det hugger på kroken, inte när man sitter där vid bordet och ska äta upp det beniga fanskapet... Enligt Jonas apropå att vi köper fler skivor än vi hinner lyssna på. Trots stor olyssnad hög skulle jag naturligtvis tvunget till Vinylpågarna i lördags och inhandla några till. Men nu får det vara slut! Ska hinna ikapp i lugn och ro. Inte en skiva till kommer in genom dörren!

Colour Haze till Loppen i Christiania, Köpenhamn 27 nov. Dit ska jag däremot...

Vad är meningen med alltihopa?

Ja, det undrar man ju ibland. Men så får man 12 vinyler att hämta ut hos ICA under en och samma vecka, och då vet man. Bland annat så kom äntligen den spännande högen från Elektrohasch Records. När man ser och hör dubbeln av Colour Haze "All" så var det värt den långa väntan. Stefans beskrivning av denna vansinnesutgåva för någon vecka sedan:

The deluxe edition is in print since 2 weeks. It took me longer then expected to get this going, as always... Now there are 2 printing works and a book-binder involved - we all had to sort out how to do this because also for the printer it's first time, so this took quite some time of dicussing and planning... It's going to look like this:

- the records are the same as the standard version you can already buy, 180gr. Black vinyl high quality pressing - audiophile cut directly analog from the original mix tapes - sounds much better then the CD....

- the cover will be a book-cardboard cloth binded in linen with impressed gold letters and a real passe portout - inside of this we'll glue two covers for the records on which we print the motives you can see in the FOC of the regular DLP and add an extra page (also cardboard) with lyrics and stuff - of course I'll add handnumbered stickers, the issue is limited to 500 copies.

Är det inte så att man blir tårögd? Nåja... Musiken får jag skriva om någon annan gång!

Ny skivspelare har jag också förresten. En Strathclyde STD305M med en Rega RB300. Fick plötsligt väldig lust att ha något vassare än min gamla Thorens TD166 MK II som jag haft i otroliga 24 år. Jag är nog en typisk skivsamlare. Halvpissig utrustning och många och dyra skivor istället för en värstingstereo för 100 000:- och få och kassa skivor, och där "Brothers in arms" med Dire Straits fortfarande är kronjuvelen...

Crazy 'Bout You Baby

Blev tvungen att plocka in Christine Perfects soloplatta från 1970 även på CD då det finns några tidigare ej utgivna låtar som bonus på den. Särskilt "It's You I Miss" var en riktig höjdare! Men hur de kan kalla den "The Complete Blue Horizon Sessions" och inte ha med "I'd Rather Go Blind" är en gåta...

Jag är inte så snabb med att läsa nyhetsmail från Gov't Mule, men sedan några veckor tillbaka är det klart att svenske Jörgen Carlsson är ny permanent basist i bandet. Han ska tydligen lira mer åt Allen Woody-hållet och det verkar ju lovande.