fredag 14 maj 2010

Dedicato A Frazz

Dedicato A Frazz med Semiramis rekommenderade jag till J sist vi var hos Vinylpågarna. Tror inte han ångrade inköpet. Har lyssnat på den hela morgonen och det är definitivt en av de bästa och tyngsta från Italien på 70-talet. Särskilt b-sidan har några gitarriff som inte kommer långt efter de brutalaste med Il Balletto Di Bronzo. Dessutom har den ibland samma, nästan otäcka, atmosfär som Ys.

Suverän gitarr, moog, cembalo, halsbrytande taktbyten och allt det där som vi vill ha i italiensk progressive. Gillar man Museo Rosenbach, Il Balletto Di Bronzo, Biglietto Per L'inferno och Metamorfosi så är denna också ett måste i skivhyllan. 1973.

Inga kommentarer: