tisdag 7 april 2020

I väntans tider

Även om det är en deppig vår, så ser den skivmässigt ut att bli vass. Blues Pills, Witchcraft och Horisont släpper nytt inom några månader. Smakprovet Proud Woman med Blues Pills är väl bra, men jag hoppas på mer från skivan. Utan Dorian Sorriaux är man förstås lite orolig, men Zack Anderson kommer nog att överraska. Det är min gissning. Jag tror den blir bra!

Witchcrafts Elegantly Expressed Depression låter fantastisk. Som jag förstår det kommer hela skivan - som heter Black Metal - att vara akustisk. Det blir förmodligen en höjdare oavsett. Horisonts Pushin' The Line är bra hårdrock, men kanske ingen kioskvältare. De brukar dock leverera i fullformat!

Det blir nog ändå svårt för samtliga att rå på Jonathan Wilsons Dixie Blur som är helt suverän. Skönt att han lämnade soundet på Rare Birds och gick tillbaka till rötterna - dvs Pink Floyd och americana. Jag tycker den är outstanding so far. Vi har dessutom Marcus Kings El Dorado som jag gillar riktigt mycket. Vilka fler favoritartister släpper nytt i år? Jag har dålig koll...

Inga kommentarer: