lördag 26 september 2020

2-3

Rögle tog andra raka segern genom att bortabesegra HV71. Jag lyssnade på radiosändningen. Det var riktigt spännande i slutet! HV71 gjorde 2-2 när det var knappt 2 minuter kvar, men Rögle replikerade direkt genom Ryfors som gjorde 3-2. HV71 plockade förstås ut målvakten och satsade allt, men Rögle höll undan. Härligt med två inledande segrar!

Det blev två nya kommunårskryss idag. Råka och fjällvråk. Nu är jag bara en art ifrån mitt tidigare rekord på 146 arter. Siktet är inställt på 150, men det har jag säkert skrivit förut... I sjön rastade åter sjöorrar och svärtor, 5 ex respektive 1 par. Dessutom 3 snatteränder, 3 bläsänder och 10 krickor. Några ormvråkar, glador och sparvhökar, och som sagt, en fjällvråk på sträck. Äntligen lite rovfåglar i luften! Bofinkar och ängspiplärkor såklart, någon sånglärka och 1 trädlärka. 

Kan tipsa om ett trevligt program på P2 dokumentär - Hur bluesen kom till Norden. Om Eddie Boyd och Champion Jack Dupree som flyttade till Finland respektive Sverige på 1970-talet. Det är fortfarande deppigt att jag gjorde mig av med mitt mintexemplar av Eddie Boyds 7936 South Rhodes på Blue Horizon. Jag måste köpa den igen! Jag ser den ibland, men aldrig i lika fint skick som den jag hade. Champion Jack Dupree känner jag lite extra för, eftersom jag såg honom på Roskilde kring mitten av 1980-talet. Två gånger till och med. Minns det fortfarande ganska bra faktiskt. Inte låtar eller så, men jag kan se honom framför mig. En entertainer av högsta rang! Jag tänker på hans liv. Han föddes 4 juli, 10 juli eller 23 juli 1908, 1909 eller 1910. Hans föräldrar dödades av Ku Klux Klan när han var 8 år. Han hamnade på barnhem. Samma som Louis Armstrong. Han blev boxare och champion, spelade pianoblues i Chicago, deltog i andra världskriget och hölls som krigsfånge i Japan i två år. Flyttade till Europa på 60-talet och bodde i Schweiz, England, Danmark (Christiania), Sverige och slutligen Tyskland. Han blev 81 år. Eller 82. Eller 83.

fredag 25 september 2020

Muddy Waters Blues

Idag släpptes Paul Rodgers Muddy Waters Blues från 1993 på vinyl för första gången. Jag köpte den på CD när den kom ut. Mitt sista år i Lund. 27 år sedan!?! För mig är lundaåren, på många sätt, de riktigt intensiva bluesåren i livet. Skivan spelades dock mycket även de följande åren på alla fester på hästgården. Känns som evigheter sedan jag hörde hela plattan. Ikväll har den fått snurra två gånger. Muddy Waters-låtarna i all ära - och med gitarrister som David Gilmour, Brian May, Slash, Jeff Beck, Gary Moore m.fl. - så gillar jag ändå Paul Rodgers egna Muddy Water Blues mest. Den inledande akustiska versionen med Buddy Guy och gospelkören jagar mig fortfarande lika mycket som för ett kvarts sekel sedan. 2-lp, gatefold, limiterad och numrerad orange vinyl från Music on Vinyl, levererad på releasedatum!

Muddy Waters Blues

torsdag 24 september 2020

All the Birds of the World

I måndags anlände mastodontverket All the Birds of the World. 11362 arter, 20865 illustrationer, 4,8 kg. Jag har inte hunnit fördjupa mig något nämnvärt, men jag älskar den redan... Vintern är räddad! 

Igår fick jag lite tid till skådning. Det var riktigt bra fart på småfågelsträcket på eftermiddagen. Bofinkar, ängspiplärkor, ladusvalor och grönsiskor. Roligt med fyra trädlärkor som dessutom hade den goda smaken att gå ner strax efter att jag fått in dem i tuben. Rovfåglarna lyser dock fortfarande med sin frånvaro. Ska det hända något nu i helgen med väderomslaget? Veckan har även bjudit på ytterligare en ägretthäger, några kungsfiskare och forsärlor och en lärkfalk. Allt i hemmakommunen.

måndag 21 september 2020

Melanitta nigra

Igår blev det en fin dag med lite nedtryckta änder. Inte mindre än 65 sjöorrar och 20 svärtor rastade i tre av våra sjöar. Flest i hemmasjön. Jag såg dem först vid lunchtid och körde därefter runt och spanade i övriga större vatten. Jag var tillbaka strax innan klockan fem och då låg samtliga kvar. Sjöorrarna flög först några kortare svängar under ljudligt visslande, landade igen, låg väldigt tätt ihop och snurrade runt varandra i en sorts livlig ringdans. Detta upprepades ett par tre gånger. Väldigt roliga att titta på. Därefter blev det större och vidare svängar över sjön och allt högre och högre upp. Varje gång jag trodde att de skulle dra ut mot kusten så vände de för ett varv till och till slut var de knappt synliga högt upp i molnen. Svärtorna låg kvar när jag lämnade sjön.

Det blev en del fina arter under helgen för denna lilla inlandskommun: storlom, sjöorre, svärta, bläsand, småskrake, ägretthäger, kungsfiskare, gulärla och forsärla... 

Annars är det nötskrikor och grönsiskor som syns och hörs mest.

lördag 19 september 2020

6-4

Det blev seger mot Linköping i säsongspremiären inför 50 åskådare. Det är svårt att känna den där riktiga entusiasmen på grund av coronapandemin, men det är förstås härligt att det blev en vinst. Nye Tambellini stod för fyra poäng och både Ryfors och Everberg blev tvåmålsskyttar. 

Firade svågern som fyllde 50 för en vecka sedan ikväll. Det blev en trevlig tillställning med smörgårdstårta och sällskapsspel. Annars är jag mest låg och tycker inte något är överdrivet roligt. Skådar fåglar så mycket tiden tillåter. Det blir bara i hemmakommunen och därmed inga märkvärdiga arter. Blå kärrhök, kungsfiskare och forsärla igår, ägretthäger och en stor flock steglitser idag. Imorgon hoppas jag slå till med någon fin art.

Hot Tuna - Sunny Day Strut

torsdag 17 september 2020

Alienation

Slitsamma dagar på skolan. Det är inte mycket annat än arbete som hinns med i veckorna. I tisdags var jag dock med naturtreorna på Kullaberg och det var som vanligt trevligt och ett skönt avbrott från det vanliga slitet. Åtminstone för mig. I huvudsak en geologiexkursion, men vi såg även tumlare, knubbsäl och en hel del fåglar. Eleverna är måttligt intresserade. Gnejs? Amfibolit? Kullait? Ejder? Knubbsäl? Jag bjöd på glass och det var däremot uppskattat!

Naturen är inte särskilt upphetsande för dagens ungdomar... De har ingen direkt relation till djur och växter tyvärr. Sorgligt. Jag känner mig gammal, trött och uppgiven. Vad är det för mening med alltihopa undrar jag allt oftare... Tranorna har börjat flyga söderut. Igår ett sträck med 200 fåglar och idag ett med knappt 100 individer. Det mesta missas förstås när tiden huvudsakligen tillbringas i klassrummen. Det har såklart passerat tusentals fåglar. Jag har förresten äntligen fått in kungsfiskare i kommunen. Det satt hårt inne i år. 141 arter nu. Fem arter kvar till tangerat rekord. Det borde vara möjligt. Några lätta kvar att plocka in. 

Ed Sheeran – Make It Rain

tisdag 15 september 2020

Melankoli

Fågeltornet på morgonen. E4:ans ljudmatta är tung och kompakt och på gränsen till outhärdlig. Jag får anstränga mina öron till det yttersta för att få igenom fågellätena. För den röststarke gröngölingen är det inga som helst problem, men till och med de närmaste meslätena är svåra för mig. I den alltmer igenväxande sjön noterar jag fyra krickor. Det är allt. Någon ringduva och nötskrika flyger över. Fast där hördes minsann en grönsiska! Den har också förmågan att bryta igenom. Den frodiga grönskan och de stora vassarna ser så inbjudande ut om det inte hade varit för ljudkontaminationen från nutidsmänniskornas stressade framfart ute på vår europaväg. Det är verkligen sparsamt med fågelliv. Jag stod ut en halvtimma. 

lördag 12 september 2020

Where the Blues Begins

Det är nog bluesen som ligger mig varmast om hjärtat när allt kommer omkring. Jag gör mina utflykter till progressive, psykedelia, hårdrock, jazzrock, folk och allt mellan himmel och jord, men rätt som det är behöver jag den blödande bluesen. Jag fick även köpt Buddy Guys Living Proof för någon vecka sedan och det är skivan som får snurra denna deppiga dag. Inte lika bra som Sweet Tea, men ändå högst njutbar. BB King är med på ett spår och Santana på ett annat. Music on Vinyl, 2010.

torsdag 10 september 2020

Ardea alba

Det går segt med kommunårslistan. Jag har suttit många timmar och på några olika lokaler de senaste tre veckorna och hoppats på att det ska bli lite fart på sträcket, men det har varit väldigt mediokert. Jag får hoppas att det händer lite i helgen.

Senaste nya arten blev ägretthäger för knappt två veckor sedan. Det var på tiden att jag fick in den i kommunen. Idag hade jag den igen. Nu sträckte den inte bara förbi, utan kom istället och landade i vassen rakt framför mig. Givetvis hade jag inte systemkameran med mig, men jag tog några sura bilder med mobilen genom tuben. Jag larmade övriga kommunkryssare och denna gång fick åtminstone tre andra se den. 

tisdag 8 september 2020

Bortglömda skivor i min samling XL

Rolling Stones ‎Their Satanic Majesties Request var mycket bättre än jag mindes den. Skivan är en riktig vattendelare. De flesta, tror jag, avskyr den, men det finns också de som tycker det är deras bästa skiva. Nåväl, Their Satanic Majesties Request är Stones Sgt. Pepper. Bluesrötterna lyser helt med sin frånvaro, ibland är den utomordentligt störig med allsköns ljudeffekter, men inte sällan är det whimsical psychedelia inte helt olikt Syd Barretts Pink Floyd. Citadel, She's a Rainbow och 2000 Light Years From Home är alla riktiga pärlor från 1967! Särskilt den sistnämnda. Brian Jones mellotron söker mig verkligen i den. Suggestiv! Jag har inte ett original med 3-D-omslag, men en tidig reprint från 1970 i fantastiskt skick. Inte ett knäpp. Det får man väl vara nöjd med. Jag köpte den ihop med en bunt andra Stones-plattor cirka 1985. 

lördag 5 september 2020

Sweet Tea

Så har Buddy Guys Sweet Tea från 2001 äntligen hamnat i min skivsamling på riktigt. Jag var ganska säker på att jag hade den på CD, men så verkar inte vara fallet. Kanske jag har haft en bränd kopia som åkt i soporna? Hursomhelst. Nu blev det vinylutgåvan från Music On Vinyl från 2018. Hela skivan är fantastisk, men särskilt Baby Please Don't Leave Me är ett måste. Vilket sound! Träskblues med marschtrummor, ûberdistad bas och Buddys blödande sång och gitarr. Det är gåshud i 7 minuter och 30 sekunder och man kan höra den om och om igen. Svårslaget!